Aktuellt

2018

juni

Robotgräsklippare ska underlätta Östermalms parkskötsel i sommar

I sommar sköter robotgräsklippare underhållet av drygt 15000 m2 gräsmatta i Stockholm.

Testet genomförs på tre områden i Humlegården; vid Spymlan, vid parkleken och vid Floras kulle, samt i rondellen vid Roslagstull och på Djurgården.

-Några av dessa områden är svåråtkomliga med en manuell gräsklippare och därför tror vi att robotgräsklipparen kan underlätta just där, säger Anders Häregård verksamhetsutvecklare på Stockholms stad och projektledare för testet.

Efter starten den 15 juni pågår testet i tre månader. Därefter kommer det utvärderas och, om resultatet blir bra, skalas upp på fler ställen i staden.

Projektet genomförs i samverkan mellan Östermalms stadsdelsförvaltning, Kungliga Djurgårdens Förvaltning, Husqvarna Group och avdelningen för digital utveckling vid stadsledningskontoret i Stockholms stad.

Stockholms stad på Google Digitalakademin

I torsdags föreläste Louise Callenberg på Googles Digitalakademi, som öppnats i samarbete med bland annat Stockholms stad.

Louise Callenberg är enhetschef på enheten för “Verksamhetsutveckling och förvaltning”, på stadsledningskontorets avdelning för digital utveckling.

Under sitt föredrag på Googles Digitalakademi betonade hon att det inte främst är den nya tekniken, utan de nya arbetssätten som är både nyckeln och utmaningen med den digitala transformation vi står inför

“Så blir Stockholm världens smartaste stad” var temat för hennes föreläsning. Hon berättade vad stadens arbete med digitalisering utgår ifrån, vilka nya förutsättningar och utmaningar vi står inför, hur vår smart stad-strategi är utformad och exempel på vilka smarta tjänster vi redan använder oss av.

-Våra medborgare är redan helt datadrivna i sin privata sfär, och de har därför höga krav på oss. Generellt sett så har vi höga förväntningar på utvecklingen, säger Louise Callenberg.

På plats på föreläsningen fanns representanter från både staden, näringslivet och akademin, och många hade väldigt intressanta frågor till Louise.

Hade du inte möjlighet att närvara vid denna föreläsning så får du fler chanser efter sommaren.

Se hela Digitalakademins schema här.

Så används virtual reality i mobila samråd

Så här här såg det ut när virtual reality testades i ett mobilt samråd på Skärholmens torg.

Virtual reality används allt oftare för att ge en visuellt mer utvecklad bild av hur ett nytt bostadsområde kan komma att se ut färdigt skick. 

Nu har Stockholms stad även börjat använda en ”light-version” av VR, specialutvecklad för mobila samråd ute i bostadsområden. 

Stockholms stad satsar allt mer även på mobila, uppsökande samråd när nya bostadsområden planeras. Det handlar om att få igång samtal, få in förslag och synpunkter tidigt i processen – och att samråden ska nå ut till fler stockholmare.

Ett nytt sätt att vidareutveckla de mobila samråden som just nu testas är en light-version av virtual reality, där man kan ”se sig omkring” i ett planerat bostadsområde med hjälp av enkla VR-glasögon kopplade till en vanlig mobiltelefon.

– Det är alltid själva samtalen och dialogen som är det viktiga. Men VR-glasögon fångar människors uppmärksamhet och väcker intresse när vi är ute. Det är ett av flera komplement i mobila dialoger som vi testar och tittar närmare på, berättar Martin Ottosson, kommunikationsstrateg på exploateringskontoret.

De enklare virtual reality-miljöerna som används i de mobila samråden är uppbyggda kring 360 gradersbilder. Användaren kan med hjälp av VR-glasögonen se sig omkring i det planerade bostadsområdet i 3D.

– Det är en mer lättillgänglig och mobil teknik för att visualisera detaljplaner som man kan ta del av via enkla VR-headset och mobiler. Det gör att vi kan nå ut fler i samråden, säger Kidega Carlsson, visaualiseringsexpert på stadsbyggnadskontoret, som tillsammans med kollegan Katarina Persson tagit fram den nya förenklade VR-modellerna.

Skärholmen är en stadsdel där man redan testat den enklare virtual reality-versionen. Fyra aktuella projekt i stadsdelen visades upp i VR-version i ett mobilt samråd, berättar Lena Remaeus, kommunikatör exploateringskontoret som var med och arbetade med det mobila samrådet i Skärholmen.

– Vi hade en lådcykel som vi utrustade med ett bilbatteri som gav ström åt två mobiler kopplade till VR-glasögon. Vi nådde definitivt ut till andra målgrupper än de som traditionellt tar del av och tycker till om detaljplaneförslag.

Hon tycker att virtual reality-visualiseringarna fungerade väldigt bra i det mobila samrådet.

– Vi planerar redan för en fortsättning. Att visualisera förslag med bilder på det här sättet är fungerar väldigt bra, exempelvis i kontakter med personer som inte talar svenska, säger Lena Remaeus.

Bildexempel, Skärholmen:

Bildexempel Årstafältet:

Bildexempel, Spångadalen:

 

Google Digitalakademin 21/6 – Så blir Stockholm världens smartaste stad

Stockholms stad arbetar mot målet att bli världens smartaste stad år 2040 och lägger stort fokus på att utveckla sina verksamheter med hjälp av digitalisering. På torsdag kan du komma till Google Digitalakademin och höra Louise Callenberg från stadsledningskontorets avdelning för digital utveckling berätta om vilka utmaningar staden står inför – och hur det arbetar med dem. Målet om världens smartaste stad  uppnås genom att Stockholm via innovativa lösningar, öppenhet och uppkoppling blir ekonomiskt, ekologiskt, demokratiskt och socialt hållbart.

Digitalakademin Stockholm – ett samarbete mellan bland andra Google och Stockholms stad- är en temporär utbildningslokal mitt i centrala Stockholm. De håller kurser i allt från digitala vardagskunskaper och digital marknadsföring till programmering, erbjuder personli.ga rådgivningstillfällen och inspirationsföreläsningar.

Digitalakademin Stockholm ligger  på Jakobsbergsgatan 34 i city och kommer att vara öppen till slutet av oktober.Läs mer om Google Digitalakademin, och anmäl dig till föreläsningen här.

Stockholmare – stärk din digitala kompetens

Besök Digitalakademin Stockholm – ett samarbete mellan bland andra Google och Stockholms stad. Målet är att utbilda 10 000 stockholmare i digitala färdigheter. Utbildningskonceptet vänder sig till arbetssökande, studenter och företagare.

Digitalakademin Stockholm är en temporär utbildningslokal mitt i centrala Stockholm som erbjuder kostnadsfria utbildningar för framtidens jobb. De håller kurser i allt från digitala vardagskunskaper och digital marknadsföring till programmering (powered by Tjejer Kodar) och soft skills (powered by Hyper Island). Utöver utbildningarna hålls även spännande inspirationsföreläsningar samt möjlighet att boka personliga rådgivningstillfällen med deras digitala coacher.

– Stockholm ska bli världens smartaste stad och programmerare är redan idag Stockholms vanligaste yrke. Med initiativet Digitalakademin öppnar vi upp för att ännu fler ska få tillgång till de möjligheter som dagens och framtidens teknik har att erbjuda, säger Karin Wanngård, finansborgarråd, Stockholm stad.

Digitalakademin Stockholm ligger  på Jakobsbergsgatan 34 i city och kommer att vara öppen till slutet av oktober. Lokalen kommer att erbjuda kostnadsfria utbildningar med ett kursutbud anpassat för alla, oavsett tidigare kunskapsnivå. Digitalakademin Stockholm är ett samarbete mellan Google, Stockholm stad, Almi och Arbetsförmedlingen.

– Jobben inom den digitala sektorn förväntas att fördubblas​ ​till 2030​, med förändrade kompetenskrav som följd. Tillsammans med våra samarbetspartners skapar vi därmed detta koncept för att rusta Sverige för morgondagen, säger Googles Sverigechef Anna Wikland.


Läs mer om Google Digitalakademin, och anmäl dig till kurser här.

Här är Gatuvy – trafikkontorets jättedatabas med laserskannade 3D-modeller av hela Stockholms gaturum

Brännkyrkagatan på Södermalm som laserskannad 3D-modell i trafikkontorets stora Gatuvy-databas. (läs hur bilden är uppbyggd längre ner i artikeln)

Välkommen till en av Stockholms stads största databaser – trafikkontorets 25 terabyte stora Gatuvy-databas. Hela Stockholms gaturum har laserskannats till exakta 3D-modeller och samtidigt avbildats med 360 graders foton.

Allt fler mätningar som stadens anställda tidigare gjorde ute i gatumiljön börjar nu flyttas in i 3D-modellerna i datorn istället.

För tre år sedan började trafikkontoret det omfattande arbetet att skanna in alla gator i Stockholms stad med hjälp av bilar utrustade med laserradar, så kallad LIDAR, 360 graderskameror och mycket exakt positioneringsutrustning.

Idag är gaturummet längs varenda liten vägsträcka i hela Stockholms stad inskannad och en del av den jättelika databasen. Även små gångvägar och träd i stadens parker är på väg in i Gatuvy-databasen.

– Nästa steg är att börja en ”omtagning” och laserskanna in vissa områden en andra gång för att även se förändringar i staden på centimeternivå. Förhoppningen framåt är att vi ska kunna avbilda runt en tredjedel av staden på nytt per år, säger Maria Roslund, ingenjör på trafikkontoret som arbetar med Gatuvy-databasen.

Redan nu är Gatuvy ett verktyg för ett växande antal verksamheter inom Stockholms stad. Det är just kombinationen av 360 gradersbilderna och de mycket exakta laserpunktsuppbyggda 3D-modellerna som gör att många mätningar och inventeringar som stadens anställda hittills gjort på plats ute i gatumiljön nu istället kan göras i datorn.

I Gatuvy-verktyget, som idag är tillgängligt på Stockholms stads intranät, finns Google Streetview-liknande 360 graders-bilder av Stockholms hela gaturum. Men ”bakom” alla byggnader och gator på bilderna ligger även de laserskannade 3D-modellerna. Det är förklaringen till att man gå in var som helst fotografierna och utföra mycket exakta mätningar.

– Själva laserdatan är extremt högupplöst. Den relativa noggrannheten är på millimeternivå, säger Johanna Thorn, som även hon är ingenjör på trafikkontoret som arbetar med Gatuvy.

Johanna Thorn och Maria Roslund, ingenjörer på trafikkontoret som arbetar med Gatuvy-databasen.

Men hur funkar tekniken? Bilden på Brännkyrkagatan här högst upp på sidan har likheter med ett vanligt foto. Men hela bilden är uppbyggd av lasermätpunkter som tillsammans skapar 3D-modellen av gaturummet. Laserradarn skickar ut ett tätt moln av laserljuspunkter i gaturummet. När de träffar en husvägg eller ett annat föremål i gatumiljön registreras det exakta avståndet för varje laserljusprick.

I mellanrummen mellan lasermätpunkterna anar man också husfasader på intilliggande gator, till vänster i bilden en husfasad ute på Hornsgatan.

Kombinationen av laserskannade 3D-modeller och vanliga foton i Gatuvy-databasen gör att varje laserpunkt i bilden från Brännkyrkagatan dessutom kunnat ”låna” rätt färg från motsvarande plats i fotot.

Trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret är i dagsläget de största användarna av Gatuvy-databasen och nya idéer på hur Gatuvy kan användas framöver dyker upp hela tiden, berättar Johanna Thorn. Ett exempel är att använda Gatuvy för att inventera och automatavläsa trafikskyltar i gatumiljön. (se bildexempel nedan). 

– Sedan finns det säkert ytterligare många tänkbara användningsområden som ingen av oss listat ut än, säger Johanna Thorn.

Ambitionen är också att så småningom tillgängliggöra Gatuvy-databasen som öppen data så att fler än bara Stockholms stad kan använda 3D-modellerna och alla 360 gradersbilder i nya digitala tjänster. En möjlighet på riktigt lång sikt är att de laserskannade 3d-modellerna kan användas som en slags tredimensionell ”grundkarta” av Stockholms gaturum för självkörande fordon.

Den LIDAR-radarteknik som används för att laserskanna gaturummet i Gatuvy används också för att registrera den omgivande trafiken i självkörande fordon. Ett möjligt framtidsscenario är att exempelvis bussar och snöplogar som ändå kör runt i staden kan utrustas med LIDAR-radar och användas för att samla in och uppdatera laserdata till Gatuvy-databasen.

En laserpunktuppbyggd bild av Gamla stan i Gatuvys tappning.

 

Laserradarn som skannar in 3D-modellerna av Stockholms gaturum fungerar i flera avseenden ungefär som en vanlig strålkastare. Den kan bara ”lysa upp” gaturummet och husfasaderna, men når nästan inget av det som finns bakom fasaderna. Men i nederkant på den här bilden från Hornsgatan har laserpunkterna även registrerat ett antal trappor inne i byggnaden.

 

Gatuvy kan också användas för att inventera och automatavläsa trafikskyltar i gatumiljön. Titta var trafikskyltarna finns i den här laserpunktsuppbyggda bilden från Hornsgatan…

 

…Trafikskyltarna har en starkt reflekterande yta som kan isoleras i Gatuvys laserpunktsuppbyggda bilder. Här syns skyltarna i rosa och röda färgtoner. I nästa steg används vanliga 360 gradersbilder från samma plats för att automatavläsa vad skylten visar.

 

Gatuvy kan också användas för att göra exakta mätningar av höjder och avstånd. I den här bilden med Skinnarviksberget på Södermalm i förgrunden representerar de röda färgerna de högsta höjderna. Blått är lägst höjd.

 

I Gatuvy-verktyg som finns på Stockholms stads intranät kan man göra exakta mätningar i stadsmiljön direkt i datorn. ”Bakom” det här fotot av Münchenbryggeriet finns även den mycket exakt laserskannade 3d-modellen av byggnaden, vilken ligger till grund för mätningen av arean på fönstret i mitten av bilden.

 

 

–

En buss i på en gata i Backlura i Hässelby.

Datacenter i Palmfelt center fixar uppvärmning av Slakthusområdet

Palmfelt Center i Slakthusområdet.

Slakthusområdet står näst i tur att värmas upp med hjälp av överskottsvärme från datacenter.

Stockholm Exergi (fd Fortum Värme) och Stockholms stads bolag S:t Erik Markutveckling är i full gång med förberedelserna för att återvinna överskottsvärme från Palmfelt centers datacenter  i Slakthusområdet via fjärrvärmenätet.

Enligt planerna ska utrustningen för att leverera överskottsvärmen från datacentret till Stockholms Exergis fjärrvärmenät vara på plats till kommande vintersäsongen.

Värmeåtervinningen från datacentret kommer att bidra till den större delen av det totala värmebehovet över året i Slakthusområdet.

Men eftersom överskottsvärmen från datacentrets servrar är konstant över året och uppvärmningsbehovet i Slakthusområdet är som störst under den kalla delen av året, behövs tillskott från andra fjärrvärmekällor under vintern.

Kombinationen fjärrvärme och Öppen Fjärrvärme ger tillsammans goda synergier mellan centralt- och lokalt producerad värme med fjärrvärmenätet som energibärare, förklarar Martin Brolin på Stockholm Exergi.

Stockholms stads datacenter blir det senaste i raden av datacenter som ansluts till Stockholms fjärrvärmenät.

Stockholm Exergi – där Stockholms stad är hälftenägare – har varit med och utvecklat Stockholm Data Parks, ett internationellt uppmärksammat koncept där datacenterföretagen får betalt för den överskottsvärme som de levererar in till fjärrvärmenätet.

– I dag kommer drygt en procent av Stockholms fjärrvärme från datacenter. Målet är att detta ska öka till 10 procent, förklarade Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård på en datacenterkonferens tidigare i våras.