Aktuellt

2018

april

Stockholms stad och Google lanserar utbildningskoncept för digitala färdigheter

Nästa vecka öppnar Digitalakademin Stockholm – ett samarbete mellan bland andra Google och Stockholms stad. Målet är att utbilda 10 000 stockholmare i digitala färdigheter. Utbildningskonceptet vänder sig till arbetssökande, studenter och företagare.

– Stockholm ska bli världens smartaste stad och programmerare är redan idag Stockholms vanligaste yrke. Med initiativet Digitalakademin öppnar vi upp för att ännu fler ska få tillgång till de möjligheter som dagens och framtidens teknik har att erbjuda, säger Karin Wanngård, finansborgarråd, Stockholm stad.

Digitalakademin Stockholm öppnar den 3 maj på Jakobsbergsgatan 34 i city och kommer att vara öppen till slutet av oktober. Lokalen kommer att erbjuda kostnadsfria utbildningar med ett kursutbud anpassat för alla, oavsett tidigare kunskapsnivå. Digitalakademin Stockholm är ett samarbete mellan Google, Stockholm stad, Almi och Arbetsförmedlingen.

Utbildningskonceptet kommer att delas in i digital marknadsföring och affärsutveckling, digitala vardagskunskaper och digital innovation. Det kommer också att finnas programmeringskurser som arrangeras tillsammans med Tjejer Kodar, samt utbildningar i samarbete med Hyper Island. Det kommer även att finnas möjlighet att boka personlig rådgivning med tio digitala coacher som kan hjälpa deltagande med valfria frågor inom ramen för digitala färdigheter.

– Jobben inom den digitala sektorn förväntas att fördubblas​ ​till 2030​, med förändrade kompetenskrav som följd. Tillsammans med våra samarbetspartners skapar vi därmed detta koncept för att rusta Sverige för morgondagen, säger Googles Sverigechef Anna Wikland.

Läs mer om Digitalakademin Stockholm

Mikael Kring: Att digitalisera skolan handlar egentligen inte om teknik

Skolan är en kunskapsorganisation som hela tiden måste vara på tårna och utvecklas, menar Micke Kring, it-pedagog på Årstaskolan. Och Micke Kring lever som han lär. Han utvecklar tjänst efter tjänst för att göra vad skolan är till för: undervisa elever på bästa möjliga sätt.

Med en bakgrund som musiker och ett tidigt intresse för datorer, började Micke Krings intresse för digitalisering och möjligheten att ständigt vara kreativ. Idag är intresset för hans och kollegornas arbete stort. Inte bara inom Stockholms stad, utan även från skolor i andra kommuner och till och med från skolor i andra länder. Folk vill ta del av arbets- och tankesätt som finns på Årstaskolan.

-Vi har ju alla tillgång till internet – varför inte använda det? Att digitalisera skolan handlar egentligen inte om teknik, det handlar om att man vågar vara öppen med sin undervisning, säger Micke Kring.

Att vara öppen och att dela med sig är grunden för Micke Krings arbete. Det är uppenbart att han arbetar med digitalisering på många håll och kanter, men hans högst prioriterade projekt just nu är ”Kursportalen”. Där skapar han onlinekurser inom programmering designade för lärare, men även dessa öppna för alla som är intresserade.

-Det fina med att jobba kommunalt är att vi kan dela med oss av allt, allt är skattepengar och dem delar vi på, säger Micke Kring och förklarar att ju fler som tar del av kurserna och ger honom feedback – ju bättre blir de.

Förutom “Kursportalen” har han bland annat utvecklat ett e-bibliotek för Årstaskolan där eleverna får publicera noveller och berättelser de själva skrivit. De får skapa framsidor, skriva texter till baksidan och göra författarporträtt, sedan kan de låna varandras böcker och läsa. De kan även recensera varandras verk.

-Poängen är att eleverna får en helt annan motivation av att de får se en produkt av deras arbete, säger Micke Kring och menar att e-biblioteket är ett exempel på detta.

Förutom e-biblioteket har de spelat in egna Ted-talks, podcasts, livestreamat talkshows och till och med byggt ett eget ”youtube” för skolan där videos läggs upp av elever och lärare. Några av de mest populära klippen på sidan är sånger som lär ut multiplikationstabellerna, de har flera hundra tusen visningar.

För att kunna fokusera på att utveckla nya idéer har Micke försökt hitta sätt att automatisera administration och rutinfrågor. Han har till exempel satt upp en support-sida med vanliga frågor och svar, där han gjort enkla guider för frågor kring iPads och datorer. Han har även programmerat en chat-bot på skolans Facebook, som kan svara på enkla frågor såsom ”när är det lov” eller ”hur hittar jag blankett för ledighetsansökan”. Abbott, som chat-boten heter, svarar både direkt och dygnet runt.

Micke tror att arbete över gränser är det som behövs för att hänga med i tempot. Med väldigt små medel menar han att lärare skulle kunna spela in lektioner de håller och ladda upp i ett forum där andra lärare dels kan hämta inspiration och upplägg, men även ge feedback.

-Vi måste hjälpas åt för att möta de behov som finns. Alltifrån att se till att elever med hög inlärningsförmåga aldrig hålls tillbaka av att mattebokens sidantal, till att se till att även föräldrar med andra språk kan ta till sig information och erbjuda lärare fortbildning. Med den teknik som finns idag är ingenting omöjligt, det är inte raketforskning vi pratar om, avslutar Micke Kring.

Stockholms stads CTO: digitalisering kommer vara den största förändringsfaktorn i samhället i minst tio år till

Digitalisering kommer vara den absolut största förändringsfaktorn i samhället i minst 10 år till, menar Stockholms stads CTO Stefan Carlson.

– Det är bland annat därför som vårt arbete är både viktigt och väldigt väldigt roligt, säger han.

Stefan Carlsons väg till att bli stadens CTO började när han som 15-åring fick sommarjobb som parkarbetare i Stockholms stad.  Det ena ledde till det andra och några år senare sögs han in i it-svängen i staden, och sen dess har han fått följa stadens digitala utveckling på nära håll.

-Ett tag sa man att it är en ickefråga, berättar Stefan Carlson, något som verksamhetsansvariga inte ska behöva bry sig om. Det stämmer om man tänker på it som teknik, men det gör vi inte. It handlar om möjligheter och om verksamhetsutveckling. Det är det som vi nu kallar digitalisering.

Sedan 2007 har staden haft en it-avdelning, som idag transformerats till avdelningen för digital utveckling.

-It och teknik är absolut nödvändigt för att digitalisering ska fungera. Vi skulle inte ha digitalisering utan teknik, säger Stefan Carlson. Att rätt teknik finns och fungerar på rätt sätt är sedan något som jag och min enhet ansvarar för. Men vad vi gör med den tekniken, digitaliseringen, det är ett verksamhetsansvar.    

Tekniken ska helst var osynlig

På Stefan Carlsons enhet, som heter “Infrastruktur, plattformar och support” arbetar de med all teknik som finns bakom stadens nuvarande och kommande digitala tjänster. Potentiellt är alla som bor i Stockholm användare och de räknar med att stadens digitala tjänster ska fungera – igår, idag, imorgon.

-Allt fler it-beroende verksamheter ska fungera i staden. De befintliga systemen och tjänsterna måste fungera, samtidigt som de ska utvecklas. Vi ser till att det går i takt, berättar Stefan Carlson. Ju bättre jobb vi gör, desto mindre syns vi i det avseendet. Tekniken i sig ska helst vara osynlig.

Enheten har också en viktig roll i att å ena sidan se till att förstå verksamheten och anpassa de tekniska förutsättningarna därefter, och å andra sidan hjälpa verksamheten att förstå den nya teknik som finns tillgänglig.

-Alla kan förbättra sin verksamhet genom it. Vi som arbetar med tekniken måste hjälpa dem som arbetar i verksamheterna att förstå möjligheterna med digitaliseringen och hur de kan använda den för att utvecklas, menar Stefan Carlson.

Omvänt är det enormt viktigt att vi som arbetar med tekniken är lyhörda gentemot verksamheternas behov.

– Jobbar man hos oss för att man har ett teknikintresse så är man på fel ställe, intresset måste ligga i tekniken som möjliggörare, säger Stefan Carlson.

Människor får jobba med människor

Systemen och de tekniska plattformar som Stefan, i egenskap av CTO, ansvarar för används av alla Stockholms stads förvaltningar och bolag. Han och hans enhet har till uppgift att se till att de tekniska förutsättningarna som behövs för att möjliggöra digitaliseringen finns på plats och fungerar på det sätt verksamheten behöver.

Med ökade krav från omvärlden gäller det också att kunna leverera stadens tjänster effektivare. Stefan Carlson berättar att de just nu till exempel tittar på hur AI, VR och AR skulle kunna utveckla stadens verksamheter.

-Kan vi automatisera verksamhetsprocesser då kan vi styra om resurser, så att människor får jobba med människor. Kanske kan vi då i förlängningen till exempel få mindre barngrupper eller se till att socialsekreterare kan spendera mer tid med klienter än vad som annars vore möjligt, berättar han. Detta är ett av många exempel på vad digitaliseringen kan och borde innebära.

Just nu fokuserar Stefan Carlson på att utveckla rätt tekniska förutsättningar: Att plattformar är modulära och skalbara, att det finns infrastruktur, standarder och regelverk som krävs för framtiden.

-Stockholm ska kunna fortsätta utvecklas och vara den stad vi borde vara för våra medborgare både nu och i framtiden. Det är ett tufft och hårt arbete ibland, men samtidigt så tvekar jag inte att påstå att jag har ett av världens i dessa tider roligaste jobb, avslutar Stefan Carlson.

”Skolplattformen i förskolan ger pedagogerna mer tid för kärnuppgiften”

Cecilia Nygren, Andreas Meschke och Natalie Wahlberg berättade om skolplattformen och digital närvarohantering i förskolan.

“Tekniken ger inga mirakellösningar på problem, det handlar om hur vi väljer att arbete med den” säger Andreas Meschke, projektledare för införandet av Stockholms skolplattform i förskolan, då han under SETT-dagarna på Kistamässan berättar om införandet av digital närvarohantering.

Förutom Andreas Meschke fanns även pedagogerna Cecilia Nygren och Natalie Wahlberg på plats. De har redan testat skolplattformens digitala närvarohantering och delade med sig av sina erfarenheter av arbetet inför en fullsatt lokal.

Samarbete mellan pedagoger, delaktighet hos föräldrar och långsiktig planering är några av de nyttor och vinster som pedagogerna upplever.

Från en nyfiken publik kommer frågor om vilka enheter fungerar bäst för verktygen, och om hur den digitala mognaden var bland föräldrarna. Cecilia Nygren och Natalite Wahlberg svarar på detta och berättar även om hur de digitala verktygen underlättar språkförbistringar och frigör mer tid till barnen.

I programmet för deras presentation på SETT-dagarna kan vi läsa följande:

”Det här är berättelsen om ett införande och digitalisering på verksamhetens villkor. Ett effektiviseringsprojekt som inte går ut på att rationalisera bort tjänster – utan istället ger pedagogerna mer tid åt kärnuppgiften. Att skapa kreativt innehåll för och tillsammans med barnen”.

Sista pusselbiten på plats i Stockholms stads nya skolplattform

Stockholms stad har valt Unikum – Unikt lärande AB som leverantör av modulen för pedagogiskt it-stöd för planering och bedömning till stadens nya skolplattform. Under fredagsförmiddagen skrevs avtalet på av båda parter.

Avtalet med Unikum innebär att den sista pusselbiten nu är på plats i Stockholms stads nya skolplattform som kommer att lanseras inom förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen i samband med höstterminens start i augusti i år.

-Det här innebär att vi nu har samtliga avtal på plats och att vi snart kan lansera skolplattformen i sin helhet. Skolplattformen kommer att stötta Stockholms förskolor och skolor i deras digitaliseringsarbete och vara en viktig del i att åstadkomma ett digitalt lyft för pedagoger, elever och barn. Det är mycket glädjande att vi efter flera års omfattande arbete nu kan få de sista delarna i skolplattformen på plats, säger Johanna Engman, tf it-direktör i Stockholms stad.

Skolplattform Stockholm är en gemensam plattform för Stockholms stads förskolor och skolor. Syftet med skolplattformen är att förenkla och kvalitetssäkra det administrativa arbetet, den pedagogiska arbetsmiljön och lärandet.
140 000 barn, elever och studerande samt 23 500 medarbetare inom Stockholms stads skolor och förskolor beräknas att använda skolplattformen.
Med den nya skolplattformen kommer även vårdnadshavare att kunna följa sitt barn från förskolan till gymnasiet på ett och samma ställe och därmed få ökad insyn i verksamheten.

För pedagoger och lärare innebär skolplattformen ett mer effektivt arbetssätt som gör att de kan ägna ännu mer tid åt barnens och elevernas utveckling, samt öka samarbetet kollegor emellan.

Skolplattformen är uppbyggd av flera moduler. De olika delarna ska gå att byta och bygga vidare på när det uppstår nya behov i verksamheten och i takt med att ny teknik blir tillgänglig.

Följande moduler ingår i skolplattformen:

  • Barn- och elevregistret

  • Schema

  • Frånvaro och närvaro

  • Elevdokumentation

  • Pedagogiskt genomförande

  • Startsida

  • Planering och bedömning

Mer om Skolplattform Stockholm.

Här läggs grunden för nya smarta tjänster och innovationer i stadens äldreomsorg

Enhetschef Hanne Rönnback, till höger, visar upp skisser på projekt som är på gång i Verklighetslabbet.

På Stureby vård- och omsorgsboende “Verklighetslabb” läggs grunden för nya smarta tjänster och innovationer inom Stockholms stads äldreomsorg. Där får forskare och entreprenörer utveckla och testa som fungerar – i verklig miljö.

-Många kommer hit och och vill se hur vi jobbar, säger Hanne Rönnback, enhetschef på Stureby. Vi har en organisation för att driva den här typen av projekt

Projekt ”Verklighetslabb Stureby” startade i september 2017 och pågår till december 2019. Det finansieras av Vinnova.

I stort sett alla boende på sjukhemmet är demenssjuka, och det är med dem i fokus som utvecklingsprojekten drivs.

-Alla pågående projekt i labbet ska stödja kärnverksamheten, berättar Susanna Bjälevik, projektledare.

De olika delprojekten inom labbet är många, och befinner sig i olika faser. De som just nu testas är:

  • Stötabsorberande golv – en matta med gummipiggar på undersidan som absorberar rörelseenergin om någon ramlar. Detta för att undvika skador och benbrott vid fall.

  • Gemensamma rum – hur planerar man lokaler som ska fungera både som ett hem, och som en arbetsplats? Miljön i till exempel kök och korridorer ska stötta båda delarna.

  • Platsminnen – med tillgång till riksarkivets enorma bildbank, får de boende bygga en berättelse kring sig själva med hjälp av bilder. De hjälper dem att minnas, och får dem att prata på ett sätt som de annars kan ha svårt för.

  • Safebase- sensorer som förenklar nattillsyn av äldre, då personalen kan följa de boendes sömn på distans. Sensorerna sitter under sängen på de boendes sängar. De fångar upp om någon sover oroligt, är uppe och går, eller om de helt enkelt sover och därmed inte ska störas.

-Förhoppningsvis kan så många delprojekt som möjligt leva vidare här i Stureby även efter att Verklighetslabbet avslutas, säger Johan Bornebusch, forskare i projektet. Digitalisering är nödvändig för utvecklingen av äldreomsorgen.

Projektets fokus är att se till att tjänsterna de utvecklar är trygghetsskapande, och inte frihetsbegränsande, framhåller Hanne Rönnback.

De har även nära kontakt med aktörer runt omkring för att kunna dela med sig av egna erfarenheter, och ta del av andra. Verklighetslabb Stureby välkomnar nya projektansökningar från verksamheter som vill testa sina idéer i deras labb – och därmed hjälpa till att utveckla äldreomsorgen.