Aktuellt

2018

mars

Anne-Sofie Ohlsson och Ingeborg Brenton på Stockholms stads serviceförvaltning.

Som en osynlig medarbetare som outtröttligt utför de mest repetitiva och regelstyrda arbetsmomenten.

Serviceförvaltningen genomförde nyligen ett försök med en ny typ av mjukvarurobot. Slutsatsen är att roboten kan bidra till ökad kvalitet genom att frigöra tid för personalen att ta sig an de mer kvalificerade arbetsuppgifterna.

– Det här gör att vi kan jobba smartare och vidareutveckla kvaliteten i våra arbetsprocesser, säger Anne Sofie Ohlsson, strateg på Stockholms stads serviceförvaltning.

Det är hon som tillsammans med kollegan Ingeborg Brenton, projektledare på serviceförvaltningen, hållit i projektet.

Serviceförvaltningens bekantskap med mjukvarurobotar började med att de fick se en demonstration av hur program kunde automatisera vissa administrativa arbetsprocesser.

– Vi jobbar ju kontinuerligt med processutveckling och insåg att det där kunde vara något för oss att titta närmare på, berättar Ingeborg Brenton.

Men själva ordet robot riskerar att leda tankarna lite fel när man ska beskriva serviceförvaltningens försöksprojekt. Det handlar inte om robot med armar och ben. Det handlar inte heller om en ”tänkande” robot baserad på artificiell intelligens som drar egna slutsatser eller kan fatta självständiga beslut. Det rör sig om en helt och hållet programvarubaserad robot som enbart kan utföra strikt regelstyrda arbetsprocesser.

Ett av jobben som roboten sattes att utföra på serviceförvaltningen är just ett exempel på en sådan nästan helt regelstyrd arbetsprocess – att reversera leverantörsfakturor. Men det första steget i arbetsprocessen – att fatta själva beslutet att reversera en faktura är komplicerat.

– Det kräver kunskap, erfarenhet och innehåller bedömningsinslag. Det klarar inte mjukvaruroboten av. Det beslutet måste måste tas av en människa, säger Ingeborg Brenton.

Men när beslutet att reversera fakturan väl är fattat, då vidtar ett tidskrävande arbete med att hantera fakturan i ekonomisystemet. Det är en del av arbetsprocessen som helt och hållet styrs av entydiga regler. Och det är här som mjukvaruroboten kan göra nytta.

Mjukvaruroboten utför dessa regelstyrda arbetsrutiner på samma sätt som en mänsklig medarbetare. Roboten som serviceförvaltningen testade hade egen användarbehörighet och kunde själv logga in i de system som den var instruerad att arbeta i. Den kunde gå in i systemen och hämta den information som den behövde för att kunna slutföra sin arbetsprocess.

– Här var den som en digital medarbetare, summerar Ingeborg Brenton.

När det gäller de mest repetitiva arbetsmomenten kan robotprogrammet definitivt bidra till en kvalitetshöjning både för medarbetarna och för själva arbetsprocessen, menar Anne Sofie Ohlsson.

– Mjukvaruroboten blir inte som oss andra trött i ögonen av repetitiva arbetsuppgifter. Den kan utföra våra mest regelstyrda och monotona arbetsprocesser på ett säkert sätt och med stor precision, samtidigt som den frigör tid för oss att ta oss an de mer kvalificerade arbetsuppgifterna, säger hon.

Anne Sofie Ohlsson och Ingeborg Brenton säger att testerna av försöksprojektet med mjukvaruroboten mottagits positivt av alla inblandade på serviceförvaltningen. Båda säger sig ha goda förhoppningar om  att snart kunna ta nästa steg och använda roboten på permanent basis.

– För serviceförvaltningen är det självklart att regelbundet jobba med att effektivisera våra administrativa rutiner, säger Ingeborg Brenton.

Annica Håkansson och Anette Grass Karlsson med den nya e-tjänsten för att förebygga undernäring hos äldre.

Här är den nya mobilvänliga e-tjänsten Nollvision undernäring som Annica Håkansson och Anette Grass Karlsson tillsammans med hemtjänsten och dietister i Enskede-Årsta-Vantör tagit fram för att förebygga undernäring hos äldre. E-tjänsten är fylld av tips, information och recept för att stödja äldre att äta näringsriktigt.

Nollvision undernäring lanserades nyligen på Stureby vård- och omsorgsboende, där det självklart bjöds på näringsriktigt snacks hämtat från receptsamlingarna i den nya e-tjänsten. Även äldreförvaltningen, Äldrecentrum och Demenscentrum har varit med i utvecklingen av Nollvision undernäring.

Nollvision undernäring

På äldreboenden, servicehus och inom hemtjänsten finns massor dokumentation, kostråd och specielrecept för att förebygga undernäring hos äldre. Men hittills informationen mest funnits samlade i pärmar. Den nya mobilvänliga e-tjänsten förenklar för personalen att använda informationen via mobilen i det dagliga arbetet. Därmed blir det lättare att hjälpa de äldre att äta näringsriktigt och förebygga undernäring.

– Informationen blir mycket mer tillgänglig och användbar via den här e-tjänsten i mobilen, jämfört med om den bara samlas i pärmar, säger Anette Grass Karlsson, vårdbiträde i Enskede-Årsta-Vantör som varit med och tagit fram tjänsten Nollvision undernäring.

Den nya e-tjänsten är ett av Stockholms stads inspirationsprojekt,  en modell för att i ett tidigt skede testa och utvärdera nya digitaliseringstjänster i liten skala och sedan skala upp de som skapar mest medborgarnytta. E-tjänsten Nollvision undernärings kommer nu i första steget att användas inom äldreomsorgen i Enskede-Årsta-Vantör. Men tjänsten ska i nästa steg användas i hela Stockholms stad.

Kolla in den nya e-tjänsten Nollvision undernäring.

Johanna Erlandsson är informationssäkerhetsansvarig i Stockholms stad.

Johanna Erlandsson arbetar som informationssäkerhetsansvarig i Stockholms stad, en roll som blir allt viktigare i takt med att mängden digital information runt omkring oss ökar. Just nu är den kommande GDPR-lagstiftningen den hetaste frågan på hennes bord.

Johanna har arbetat med informationssäkerhet i elva år. Redan för elva år sedan fanns lagstiftning och regleringar kring hur information får hanteras. Även om frågan alltid varit viktig är den i och med den digitala utvecklingen och ny lagstiftning på området hetare än någonsin.

Även allmänheten har idag kunskap och förståelse för risker och integritetsfrågor när det gäller digital information. För tio år sedan var det inte lika vanligt att våra stora dagstidningar skrev om it-attacker och informationssäkerhet på sina förstasidor, vilket kan ses som ett tecken på att allmänheten idag intresserar sig allt mer för den typen av risker.

Johanna Erlandsson är ansvarig för informationssäkerhetsfrågor i Stockholms stad, vilket exempelvis omfattar att ta fram regelverk som styr hur stadens verksamheter ska arbeta med informationssäkerhet. I det ansvaret ingår även att införliva GDPR-lagstiftningen i de redan befintliga regelverken.

-Många av de krav som vi på grund av GDPR nu riktar strålkastarljuset mot är egentligen inga nyheter, utan stämmer ganska väl överens med hur vi arbetar redan idag. Därför ska vi heller inte uppfinna en massa nya regelverk, utan snarare införliva det som är nytt i det vi redan har på plats. Det här är ett bra tillfälle för oss som verksamhet att gå igenom och se till att våra verksamhetsprocesser håller måttet. Sen måste vi underlätta för våra medarbetare att följa reglerna i sitt dagliga arbete, det ska vara lätt att göra rätt och där kan vi naturligvis ständigt förbättra oss, betonar Johanna.

För någon vecka sedan gick projektet som ska driva GDPR-anpassningarna över i sin mest intensiva fas. Projektet ansvarar för allt ifrån att uppdatera riktlinjer inom en rad olika områden, till att ge stöd till stadens förvaltningar och bolag i deras arbete med att följa kraven. Projektet ska också se till att de mest framgångsrika arbetssätten kring informationssäkerhet lokalt hos stadens förvaltningar och bolag kan skalas upp och implementeras i resten av staden, så att stadens olika verksamheter kan få draghjälp av varandra.

-Min roll är att styra och vägleda projektet i rätt riktning, berättar Johanna Erlandsson.

I rollen som informationssäkerhetsansvarig  ingår även omvärldsbevakning för att identifiera olika typer av hot och risker samt ny lagstiftning som snart ska börja gälla. Verksamheten måste hela tiden förberedas för krav som kommer utifrån.

-Just nu pågår en upprustning av totalförsvaret samt det nya NIS-direktivet, vilka båda kommer medföra nya krav på hur vi som kommun arbetar med informationssäkerhet.

Arbetet handlar även om att hantera olika säkerhetsfrågor i den dagliga verksamheten, till exempel incidenthantering eller att stötta verksamheterna i hur de ska kan hantera säkerhetsfrågor i olika utvecklingsprojekt. En målsättning är att få in informationssäkerhet som en del av det dagliga arbetet i en verksamhet, det är inget som ska ske vid sidan om eller checkas av i slutet av ett projekt, för då är det oftast för sent.

-Ytterst handlar det om att förstå att information är en tillgång, vi behöver vår information för att bedriva verksamheter. Mycket av det vi gör är beroende av information och därför måste den skyddas på rätt sätt, avslutar Johanna Erlandsson.

Stockholmshem arbetar med digitalisering för att underlätta vardagen för sina hyresgäster. I dagarna lanseras deras senaste nyhet – särskilda leveransrum för att minska behovet av miljöbelastande transporter till paketutlämningsställen i samband  till följd av den kraftigt ökade e-handeln.

På Valla torg i Årsta har Stockholmshem tagit fram ett system med ett leveransrum dit paket hyresgäster beställer, från alla världens webbutiker, levereras. Behovet hos hyresgästerna har uppkommit i takt med att e-handeln under de senaste åren har växt explosionsartat.

När paketet levereras får man ett sms, med en digital engångsnyckel, som man kan låsa upp rummet och hämta sitt paket med.

-Man behöver alltså varken vara hemma och invänta leverans eller köra till ett utlämningsställe, säger Åsa Stenmark, hållbarhetsstrateg på Stockholmshem.

Det går även att returnera sina paket i rummet, vilket man kan se ett stort behov av inom e-handeln.

För att ta sig in i rummet måste man identifiera sig och väl inne finns kameraövervakning, en eventuell stöld skulle därför vara lätt för polisen att spåra.

Något annat unikt med systemet är att transporten från postcentralen till leveransrummet sker på cykel. Det som omtalas som “the last mile”, är alltså löst på ett klimatsmart sätt.

Testet med de smarta leveransrummen bedrivs inom ramen för EU-projektetGrowSmarter.

Tidigare i år har vi även berättat om en elbilspool och ett smart sopsug, som även det är delar av projektet.

I Stockholms stad finns en beslutad innovationsstrategi och en vision om att bli världens smartaste stad. Gunnar Björkman är Stockholms stads innovationsdirektör sedan tre år tillbaka. Han främsta uppdrag är att stärka det strategiska samarbetet med akademi och näringsliv.

Stockholm anses vara en av världens mest innovativa platser avseende forskning, infrastruktur och institutioner. I Stockholm finns en bubblande startup-scen och flera stora företag.

Innovation drivs också som en strategisk ledningsfråga inom staden.

-Våra framtida utmaningar är stora och ska vi behålla vår välfärd måste vi tänka till och tänka nytt. Vi måste  lära oss att samarbeta ännu bättre med akademi och näringsliv, men även med andra kommuner, säger Gunnar Björkman.

Ett av stadens mest spännande innovationssamarbeten är Digital demo Stockholm. Där samverkar staden med Landstinget, företag och akademi för att ta fram innovativa lösningar på reella utmaningar i stadens verksamheter. Inom ramen för samarbetet ska de visa att den digitala tekniken kan ge attraktiva lösningar som stödjer behoven i ett samhälle.

Gunnar Björkman tar emot i Stockholms stadshus och berättar att rummet som vi sitter i, är det rum han satt i när han en gång började i staden för drygt trettio år sedan. Utanför fönstret virvlar ett tätt snöfall och båtarna vid Norr Mälarstrand går knappt urskilja i snövirvlarna.

Gunnar Björkman lutar sig framåt i sin stol och säger att Stockholms stad precis som alla andra måste bli bättre på att hitta nya, smarta lösningar, för att stadens tjänster ska bli både billigare och bättre.

-Vi måste vara innovativa, och för att lyckas med det är digitalisering ett av de viktigaste verktygen. Den ska kunna hjälpa oss att utföra våra olika arbetsuppgifter på ett smart och effektivt sätt, menar Gunnar Björkman.

Gunnar sitter halvtid på KTH, där han för Stockholms stads räkning försöker matcha ihop den kunskap och forskning som finns där med behoven som finns inom Stockholms stad. Under våren hoppas han även att det blir klart med ett samarbete med Stockholms universitet.

För att driva innovation menar Gunnar Björkman att man måste titta på de lösningar som redan finns och inte varje gång uppfinna hjulet på nytt. Trippel Helix, som det kallas när offentlig sektor, akademi och näringsliv samarbetar, kräver en tät kontakt. Det gäller att parterna förstår varandras kunskap och behov, understryker han.

-I min roll ingår att identifiera och matcha ihop stadens behov med dessa kunskaper på en strategisk nivå bland annat med. hjälp av våra  partnerskap, säger Gunnar Björkman. Är innovationsarbetet inte strategiskt, så kan det inte skalas upp. Det gäller att hitta lösningar där alla får fokusera på det de är bra på.

Stockholm har kommit långt i sitt innovationsarbete, sett till organisationens komplexitet och storlek, men fortfarande finns mycket kvar att utveckla.

-Det gäller att först och främst att få verksamheterna att förstå vilka delar av deras arbete som kan utvecklas genom innovation, och sedan ge både chefer och medarbetare verktyg som stöttar och hjälper dem i den utvecklingen, säger Gunnar Björkman.

Som ett exempel på innovation i Stockholms stad lyfter Gunnar Björkman Stokabs svartfibernät, som möjliggjort att i stort sett alla fastigheter i Stockholms stad är uppkopplade. Förslaget kritiserades kraftigt när beslutet om att de skulle genomföras togs.

-Satsningar som dessa måste göras. Innovation handlar mycket om ledare som förstår och vågar tro på framtida lösningar, och om kulturförändring. Vi är på rätt väg men lång ifrån mål, avslutar Gunnar Björkman. Det blir spännande att se vilka av dagens strategiska beslut och satsningar som får stor betydelse om trettio år.

Stockholms stads CDO Christer Forsberg Philip, pratade om digital transformation under Sourcingdagarna på Nalen under tisdagen.

Christer pratar mycket om digitalt ledarskap och förklarar hur stadens digitala organisation och ansvarsfördelning ser ut. CIO Johanna Engman, ansvarar för att sätta en vision, CTO Stefan Carlson ansvarar för hur vi når den och han själv, i egenskap av CDO ansvarar för vad som ska göras.

-Jag översätter de breda penseldragen till något som verksamheten kan förstå, säger han om sin roll i staden.

Christer säger även att 2020 har digitaliseringen skapat ca 250.000 nya jobb i Sverige, och pekar därmed på vikten av att positionera sig som en attraktiv arbetsgivare. Där menar han att Stockholms stad har kommit en bra bit på vägen.

-Personer lämnar fantastiskt intressanta jobb för att jobba inom Stockholm stad, säger Christer Forsberg Philip.

-Världens smartaste stad – det är inte bullshit, ni menar det verkligen! Det är tydligt och bra, säger konferencier Björn-Erik Willoch när Christer Forsberg Philip går av scenen.

Just nu pågår All Digital Week, en europeisk kampanjvecka för ökad digital delaktighet. Runt om på biblioteken i Stockholms stad är aktiviteterna i full gång.

På Stadsbiblioteket har de bland annat programmering för barn, och it-värdar som svarar på tekniska frågor.

Programmeringen sker dels i programmet Scratch på surfplatta och dator, samt genom den lilla roboten Bluebot.

Tina Mansourian och Carina Granberg arbetar som bibliotekarier på Stadsbiblioteket.e är positiva till att tidigt introducera barn för programmering. De berättar att besökarna är väldigt nyfikna och glada över att få testa.

En våning upp finns unga it-värdar på plats, redo att hjälpa folk som har it relaterade problem. Det kan vara allt ifrån att ladda ned en e-bok till att skicka ett mail, eller skanna något.

Hamza al Salkini och Tirhas Haile har båda arbetat som it-värdar i en månad. De finns på plats på Stadsbiblioteket varje vecka måndag till fredag, 13.30–17.30.

Läs mer om All digital week: https://www.mynewsdesk.com/se/stockholms_stadsbibliotek/news/all-digital-week-paa-stockholms-stadsbibliotek-19-23-mars-298631

Anneli Rinne som bor på servicehuset Pilträdet och Kerstin Salas Lindell som undersköterska på Pilträdet kollar de senaste fotona i bilddagboken.

Att dokumentera vardagen i bilder kan göra det lättare för äldre att minnas det som hänt under dagen. Servicehuset Pilträdet på Kungsholmen testar en ny mobilapp där händelser i de boendes vardag dokumenteras i en personlig bilddagbok.

Den personliga bilddagboken kan fungera både som ett minnesstöd för de äldre som kanske börjat få svårt att komma ihåg allt som hänt under dagen och samtidigt vara ett komplement i de boendes kontakter med anhöriga, säger Kerstin Salas Lindell, undersköterska på servicehuset Pilträdet.

Hon har under de senaste månaderna testat bilddagbok-appen tillsammans med Anneli Rinne och ytterligare par av de boende på Pilträdet. Pilotförsöket är ett av Stockholms stads inspirationsprojekt, en modell för att snabbt och i ett tidigt skede utvärdera nya digitala tjänster i liten skala och sedan skala upp om det som fungerar bäst.

Bilddagbok-appen heter Picture My Life. Den togs ursprungligen fram för utveckla kommunikationen mellan barn i behov av kognitivt stöd och deras anhöriga samt stödpersoner.

Nu finns ytterligare en version av appen. Den tar sikte på att underlätta för äldre med minnesproblem att med hjälp av bilder lättare komma ihåg vad de varit med om under dagen.

Bilddagboken fungerar lite som en privat bildbaserad Facebook-kanal  där de äldre även kan välja att dela sitt innehåll med sina anhöriga. På Pilträdet har Kerstin Salas Lindell hjälpt boende som deltagit i pilotförsöket att dokumentera deras vardag i bilder. Hon fotograferar med mobilkameran och kan enkelt nå alla deltagarnas bilddagböcker via mobilappen.

– Jag brukar oftast tassa in på de olika aktiviteter vi har här på servicehuset och ta lite bilder som jag sedan lägger in i de boendes bilddagböcker. De är bilderna som är det väsentliga, jag brukar inte skriva några långa texter till.  Sedan kan även de boendes anhöriga kan gå in och lägga in bilder från sådant händer i deras vardag, säger Kerstin Salas Lindell.

Anneli Rinne, en av de boende som deltagit i försöket, fyller i:

– Det blir lite som ett fotoalbum där man kan visa vad som hänt sen sist, säger hon.

Annelie Rinne berättar att hon brukar titta i den dator som hon har i sin lägenhet vilka bilder Kerstin Salas Lindell lagt in i hennes bilddagbok.

– Du brukar ta så fina bilder, säger hon till Kerstin.

Kerstin Salas Lindell tycker att bilddagboken fungerat bra, både som ett minnesstöd och komplement i de boendes kontakter med sina anhöriga.

– En del av de boende här har ju anhöriga som bor långt bort. Samtidigt som de boende som har svårt att komma ihåg faktiskt kan ha hjälp av de här bilderna. När jag var borta på semester några dagar var det flera som sa att de saknade bilderna i dagboken, säger Kerstin Salas Lindell.

I dag kommer drygt en procent av Stockholms fjärrvärme från datacenter. Men målet är att detta ska öka till 10 procent, sade Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård på tisdagens konferens om smart energianvändning i datacenter.

 

Intresset är på topp i datacenterbranschen för Stockholms modell att återvinna överskottsvärme från datacenter för uppvärmning av lägenheter via fjärrvärmenätet. 

Det står klart efter tisdagens internationella konferens om smart energianvändning i datacenter på Münchenbryggeriet. Över 300 datacenteraktörer från 35 länder var i plats.

Överskottsvärmen från ett enda medelstort datacenter på 10 megawatt räcker för att att för att värma upp runt 20 000 lägenheter, berättade Erik Rylander på Stockholm Exergi (tidigare Fortum Värme) och chef för Stockholm Data Parks.

Det är ett initiativ som Stockholm Exergi, Stockholms stad, Invest Stockholm, Stokab och Ellevio står bakom. Stockholms Data Parks har utvecklat ett koncept där datacenterföretag får betalt för den överskottsvärme som återvinns till Stockholms fjärrvärmenät.

Erik Rylander

Stockholm Data Parks har också tagit fram speciella datacentertomter runt om i Stockholm för datacenterföretag som vill etablera sig här och återvinna sin överskottsvärme. Datacentertomterna är redan från början förberedda med extremt kraftfull el- och fiberkapacitet och anslutningar till fjärrvärmenätet.

– I dagsläget har vi ett trettiotal datacenter av olika storlek anslutna till vårt fjärrvärmenät, berättade Erik Rylander.

I dag släpper de flesta datacenter i världen bara ut merparten av de stora mängder överskottsvärme som anläggningarna producerar till ingen nytta. Intresset för möjligheten att återvinna – och få betalt – för överskottsvärmen var stor bland datacenteraktörerna på konferensen. Stockholm är i dagsläget i det närmaste ensamt om att erbjuda återvinning av överskottsvärme från datacenter i stor skala via fjärrvärmenätet.

(Klicka för större bild)

– Vi har stor erfarenhet av värmeåtervinning. Vi som lever i ett kallt klimat vet att all värme som produceras i staden har ett värde. Vi kan göra återvinning lönsam både för datacenter som säljer sin överskottsvärme till oss. Och för oss själva, sa Erik Rylander till konferensdeltagarna.

Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård var en huvudtalarna på konferensen. Hon förklarade att hon ser datacenter som tar ett miljöansvar som en viktig del av stadens infrastruktur.

– I dag kommer drygt en procent av Stockholms fjärrvärme från datacenter. Målet är att detta ska öka till 10 procent, sade hon.

Även Googles energistrateg för datacenter Fabien Vieau var på plats för att berätta hur företaget jobbar med hållbarhetsfrågor i sin datacenterdrift. Mycket handlade om successivt öka andelen el från förnybara källor som sol och vind. Men han berättade också att Google nu även börjat optimera elförbrukningen i sina datacenter med AI, artificiell intelligens.

Nu ansluter sig även Telia till Digital Demo Stockholm, ett långsiktigt och unikt samarbete mellan Stockholms stad, Stockholms läns landsting, näringsliv och forskning. Uppgiften är att tillsammans utveckla nya digitala lösningar som bidrar till att möta stadens nya samhällsutmaningar och göra Stockholm till en smart stad.

Sedan tidigare deltar KTH, Ericsson, Vattenfall, ABB, Skanska och Scania i Digital Demo Stockholm-samarbetet. Telia kommer att bidra med spetskompetens och tekniska lösningar inom bland annat 5G, sakernas internet (IoT) och datanalys.

– Digital Demo Stockholm är precis den typ av ekosystem vi behöver bygga för att verkligen kunna fånga den fulla potentialen av digitaliseringen och den snabba teknikutvecklingen, säger Magnus Leonhardt, strategi- och innovationschef för Telia Sverige.

– Genom att samla unika förmågor från en rad olika branscher och områden kan vi tillsammans utveckla smarta innovativa lösningar för medborgarna och stadens verksamheter och bidra till en smart och hållbar samhällsutveckling, säger Magnus Leonhardt också.

* Digital Demo Stockholms webbsajt.

* Telias pressmeddelande om Digital Demo Stockholm-samarbetet.