Aktuellt

2017

oktober

Skanskvarnsskolan testar ny kommunikationsrobot för långtidssjuka barn

Kerstin Linke, it-pedagog och Petra Sjöberg, klasslärare på Skanskvarnsskolan inleder tester av kommunikationsroboten för långtidssjuka barn i en klass nu under hösten.

Skanskvarnsskolan i Årsta blir först ut att testa en ny typ av kommunikationsrobot för långtidssjuka elever. Via roboten kan barnet delta på lektioner och samtidigt vara med i klassens sociala liv i och utanför klassrummet.

Det lilla roboten ser ut som en leksak. Men det är ett kvalificerat kommunikationsverktyg, specialutvecklat för att långtidssjuka barn ska kunna delta i klassengemenskapen på distans. Tanken är barnet via kommunikationsroboten både kan delta i lektioner och med klasskompisarnas hjälp även vara med på rasterna.

Barnet styr roboten i klassrummet via en surfplatta. När man kopplar upp sig börjar robotens ögon att lysa. Roboten kan snurra och vrida på huvudet så att barnet kan följa vad händer i klassrummet via robotens kamera. Barnet kan kommunicera med klassen på flera olika sätt, antingen via robotens högtalare och mikrofon eller via olika ljussignaler som finns inbyggda i robotens huvud. Man kan också nicka eller skaka med robotens huvud

Den stryktåliga roboten kommunicerar via mobilnäten och är lätt för barnen att bära med sig under armen. Tanken är att den inte bara ska vara med på lektionerna utan också ska kunna följa med på raster och olika typer av klassaktiviteter.

Kommunikationsroboten är utvecklad av det norska företaget Noisolation och roboten används redan på flera skolor i framförallt Norge. Härom veckan dök den första roboten upp på Skanskvarnsskolan i Årsta. Där ska klassläraren Petra Sjöberg och it-pedagogen Kerstin Linke, nu testa och utvärdera roboten i en skolklass under hösten. Även på ESS-gymnasiet på Södermalm kommer att testa att arbeta med kommunikationsroboten under hösten.

Testerna är en del av ett så kallat inspirationsprojekt som Stockholms stads avdelning för digital utveckling driver. Syftet med inspirationsprojekten är att snabbt och på ett tidigt stadium utvärdera nya digitala tjänster i småskaliga tester och sedan tillgängliggöra de som fungerar bäst för användning i hela staden.

Stockholmskällan kammar hem europeiskt prestigepris

Stockholmskällan blev årets vinnare av det prestigefyllda Heritage in Motion Award 2017.  Stockholmskällan vann priset i kategorin “Websites and Online content”

Bakom priset står organisationerna European Museum Academy, Europa Nostra och Europeana som alla arbetar med att uppmärksamma och utveckla kulturarv och museer i Europa.

“Det känns väldigt roligt och är ett kvitto på att arbetet med Stockholmskällan verkligen ger utdelning. Alla vi som jobbar med Stockholmskällan – på arkiv, bibliotek, museer och utbildningsförvaltning – och alla som använder Stockholmskällan – i skolan och på fritiden – vet att webbplatsen är fantastisk. Genom priset kommer fler personer – både i Stockholm, Sverige och världen – få upp ögonen för Stockholmskällan och bli frälsta de med” säger Sofia Dahlquist, redaktör på Stockholmskällan.

När priset delades ut på European Museum Academys konferens i Skopje i fredags, löd juryns motivering så här:

 “A thorough collection of data and a best-practice example of cooperation between cultural institutions, initiating a process of actively learning history directly from the primary sources. A good project with solid tech and rich content.”

Det är första gången det ärofyllda priset går till en svensk verksamhet.

Stockholmskällan drivs av Stockholms stad. Sajten är ett samarbete mellan Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmia, Stadsarkivet, Stadsbiblioteket och utbildningsförvaltningen.

“Utmärkelsen är ett bevis på att Stockholmskällans innehåll, form och arbetssätt har en hög kvalitet och kan fungera som en förebild för utbildning, museer och kulturinstitutioner i ett internationellt sammanhang. Det visar också att de pengarna staden satsat på digital förnyelse verkligen gett avkastning.” säger Sofia Dahlquist, redaktör på Stockholmskällan.

Tidigare texter om Stockholmskällan.

Drönare och it-säkerhet för sakernas internet – här är Urban ICT Arenas nya fokusområden

Snart Sveriges mest uppkopplade busshållplats. Petra Dalunde på Urban ICT Arena visar hållplatsen vid Kistagången som snart får egna 5g-basstationer och där glasrutorna i busskuren ersättas av jättestora pekskärmar för trafikinformation.

Nu är arbetet på testbädden Urban ICT Arena i Kista i full gång och allt från förarlösa bussar till utveckling av nya tjänster med drönare finns med i projektprogrammet.

Men Urban ICT Arena har också mycket att erbjuda förvaltningar i Stockholms stad som vill vidareutveckla sin verksamhet genom digitalisering, säger Petra Dalunde som leder arbetet med testbädden.

– Kom hit och ta reda på hur er verksamhet kan bli smart och uppkopplad i enlighet med stadens strategi.  Sedan hjälps vi tillsammans åt att hitta fram till de smartaste lösningarna. Det är vårt erbjudande till Stockholms stad, säger Petra Dalunde.

Hon tycker att det är viktigt att det är verksamheternas utvecklingsbehov som står i centrum i det arbetet, snarare än de tekniska lösningarna.

– Jag brukar säga att digitalisering till 15 procent är teknik och den finns redan. Resten handlar om mindset och organisation, vilket är mycket svårare att definiera, säger Petra Dalunde.

Ett exempel som redan finns med bland Urban ICT Arena-projekten är att tillsammans med Stockholms stadsarkiv ta reda på vad ett smart och uppkopplat arkiv är. I det ingick att titta på hyllsystem, smarta volymer och nya arbetssätt för att öka tillgängligheten och användarnyttan av stadens arkivmaterial.

Urban ICT Arenas testnät i Kista.

Urban ICT Arena är en viktig pusselbit i Stockholms stads strategi för en smart och uppkopplad stad som kommunfullmäktige beslutade om i våras. Testbädden drivs av Stiftelsen i Electrum, där Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård är vice ordförandet. Urban ICT Arena är ett  samarbetsprojekt där Stockholms stad tillsammans  med länsstyrelsen och en lång rad it-företag och forskare tillsammans utvecklar och testar nya lösningar för den smarta staden.

Stockholms stads nätbolag Stokab har byggt en helt ny fiberinfrastruktur längs Kistagången som ska användas i testerna. Det ovanliga med nätet är att det kopplar upp föremål i utomhusmiljön – exempelvis lyktstolpar och busskurer – med blixtsnabb datakommunikation.

De fiberuppkopplade lyktstolparna längs Kistagången har specialanpassats för att kunna bära en stor mängd uppkopplade sensorer och antenner för olika typer av trådlösa nät som ska användas inom ramen för Urban ICT Arena-testerna.

– I dagsläget ingår över 60 projekt i Urban ICT Arena. Det är inte svårt att hitta projekt till testarenan, berättar Petra Dalunde.

För att fokusera utvecklingsinsatserna och skapa bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutbyte mellan de olika projekten har Urban ICT Arena beslutat om tre fokusområden för det kommande årets arbete:

* Drönare: Här är planen att titta brett på möjliga nya användningsområden för drönare, helst tillsammans med tillsynsmyndigheterna. Vilka möjligheter och hinder finns det för Stockholms stad att använda drönare i sina verksamheter framöver?  Kan drönarna kanske användas när parkförvaltningen inspekterar träd, eller för att vintertid kartlägga vilka hustak som måste skottas? Eller kan drönare exempelvis användas för att för att guida folk rätt vid utrymningar?

* Integritetsfrågor kopplade till sensorer som registrerar bilder och ljud: Här ska man titta på hur man bäst ska hantera integritetsfrågorna när man använder sig av uppkopplade sensorer som registrerar bild och i en del fall även ljud. Den här typen av sensorer används ibland vid exempelvis realtidsmätningar av trafikströmmar och bullermätningar.

– Vi tycker att det är angeläget att titta på de här frågorna. En viktig del i arbetet med testbädden är att blanda människor från olika discipliner för att på bästa sätt genomlysa sådana här frågor, säger Petra Dalunde.

 * It-säkerhet i sakernas internet. Här handlar det om att titta på hur man löser säkerhetsfrågorna genom hela kedjan i IoT-system – alltifrån från de uppkopplade sensorerna som samlar in data över till de it-system som hanterar och analyserar den insamlade datan. Hur får vi en säker kedja hela vägen?

– Det här är viktiga områden för en smart stad. Det är lågt hängande frukter för oss att börja ta oss an, säger Petra Dalunde. Om ett år kommer vi att ha skaffat oss stor kunskap. Då kan vi börja utbyta resultat med andra kunskapscentra på de här områdena och på så vis snabbt öka vår egen kunskapsmassa, avslutar Petra Dalunde.