Aktuellt

2017

maj

Stockholms stads gymnasier vinner Guldtrappan

Stockholms stads gymnasieskolors har belönats med kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan för sitt arbete med det självskattningsverktyg som gymnasiernas lärarteam använder för att höja sin digitala kompetens.

Igår kväll på konferensen Framtidens lärande fick Charlotte Dingertz, projektledare för arbetet med självskattningsverktyget, och Gunnilla Larsson, bidträdande gymnasiedirektör på utbildningsförvaltningen, ta emot priset av näringsminister Mikael Damberg.

– Jag hoppas att alla som arbetat med självskattningsverktyget och projektet verkligen tar åt sig av äran och känner sig stolta över att få den här kvalitetsutmärkelsen, sade Charlotte Dingertz efter prisutdelningen.

Guldtrappan är en årlig kvalitetsutmärkelse som går till skolor som visar på beprövade vägar för utveckling med utnyttjande av digitaliseringens möjligheter. Bakom priset står Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolledarförbundet, Skolchefsföreningen, Fronter, Gleerups, Liber, LIN Education, Netsmart samt initiativtagarna stiftelsen DIU och Sveriges Kommuner och Landsting.

Så här skriver tävlingsjuryn i sin motivering:

”Stockholm har en övergripande vision om Stockholm 2040 där digitaliseringen är en viktig del. Man har skapat strukturer för och bedriver ett systematiskt  förändringsarbete, bland annat genom ett egenutvecklat verktyg för självskattning som börjat ge tydliga resultat på alla enheter. Med 1:1 och Skolplattform genomförda, erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling med Pedagog Stockholm, konferenser och grupper på sociala medier, liksom flera rika lärresurser och innovativa forskningssamarbeten och kommundoktorander har man åstadkommit fortsatt resultatutveckling”.

Fotograf: Claes Johannesson.

Trafikkontoret testar avancerat system för gångtrafikantmätningar

(Klicka för större bild)

Trafikkontoret testar en ny typ av avancerade sensorer som med hjälp av 3D-teknik mäter trafikströmmarna av fotgängare utmed Stockholms gångstråk. Den första nya mätstationen är redan på plats vid Kistagången, där tekniken ska testas inom ramen  för Urban ICT Arena. Ytterligare mätstationer är på gång på sex olika platser i Stockholm.

Trafikkontoret mäter sedan länge hur fordonstrafiken och trafikströmmarna av cyklister rör sig genom Stockholm. Som ett led i stadens framkomlighetsstrategi har trafikkontoret sedan ett par år tillbaka även börjat mäta trafikströmmarna av fotgängare.

Mätningarna ger underlag för var man exempelvis ska bredda trottoarerna för att minska trängseln eller på vilka sträckor man bör satsa på värmeslingor i trottoarerna, berättar Stefan Eriksson, gångtrafikanalytiker på trafikkontoret.

Redan idag finns tio enklare mätstationer som mäter gångtrafik längs de stora gångstråken i innerstaden. Här räknas fotgängarna när de passerar en enkel infraröd ljusstråle. Men problemet med den här tekniken är att den fungerar sämre när gångtrafiken är intensiv och flera fotgängare rör sig i bredd på trottoaren.

De nya avancerade mätstationerna använder en 3D-teknik som klarar att räkna enskilda fotgängare även när det är tätt med folk på trottoaren. De nya mätstationerna kan också skilja ut exempelvis cyklister och hundar och från vanliga fotgängare.

Mätstationen vid Kistagången

I mätstationerna finns kameror som tar 3D-bilder som sedan analyseras av ett inbyggt datorprogram. Men bilderna skickas aldrig vidare från kamerorna och lagras inte någonstans, förklarar Stefan Eriksson.

– Bilderna existerar bara under någon hundradels sekund, den tid det tar för systemet att räkna antalet fotgängare. Så mätstationerna kan aldrig användas identifiera enskilda människor. Det enda som skickas vidare från kamerorna är rena mätdata, säger Stefan Eriksson.

Den första mätstationen av den nya avancerade typen har precis nu i dagarna satts upp vid Kistagången. Ytterligare sex mätstationer av samma typ är på gång på Odengatan, Kungsgatan, Hornsgatan, Hägerstensvägen, Hammarby Allé och Johan Skyttes väg vid Älvsjömässan.

Tekniken i den nya mätstationerna ska nu utvärderas under en tvåårsperiod.

Stort intresse för ny skolplattform och it-service för pedagogiska verksamheter på SETT-mässan

Ny skolplattform och gemensamma it-lösningar för pedagogiska verksamheter. Mycket handlade om digitalisering i skolan under SETT-dagarna i början månaden. Pågående projekt, goda exempel och erfarenheter från Stockholms stads verksamheter visades upp i stadens egen monter. 

Under första dagen på SETT på Kistamässan var temat ledarskap och styrning. Projektledarna för införandet av skolplattform Stockholm i grundskolan och gymnasieskolan, Lina Harrysson och Darko Krsek, presenterade hur projektet utvecklar en gemensam plattform för alla de system som skolverksamheterna är beroende av. För första gången kunde även det nya utseendet för den uppdaterade versionen av barn- och elevregistret och närvarosystemen visas upp.

Den vanligaste frågan de fick var vad som blir bättre med den nya skolplattformen. Deras presentation visade hur plattformen förenar alla skolformer på en och samma plattform, vilket gör data och dokumentation i systemen mer komplett, lättillgängligt och smidigare att vidareutveckla när applikationer och tjänster tillkommer eller behöver uppdateras.

Andra dagen på SETT var inriktad på digitaliseringen i grundskolan. Förändringsledarna i projektet Gemensam it-service (GSIT 2.0) för grundskolan och gymnasieskolan, Ann-Marie Taylor och Ove Sköld, berättade hur projektet arbetat med upphandlingen för att uppnå ökad valfrihet, flexibilitet och anpassning i nästa generation it-service för pedagogiska verksamheter.

De berättade om de stödinsatser och utbildningar som har pågått under våren för digitaliseringens ledare, rektorerna.

Staden väntar nu på besked från kammarrätten i båda upphandlingarna om tilldelningsbeslut kommer medges eller inte. Så länge staden inte fått besked i denna fråga råder avtalsspärr vilket innebär att avtal inte får tecknas.

På SETT-mässan berättade också Kungsholmens stadsdelsförvaltning om hur de arbetat med den första pilotstudien av skolplattformens första moduler. Under införandet bildade de en grupp som arbetar strategiskt och långsiktigt med digital utveckling. De berättade bland annat hur de tagit fram en egen it-strategi för förvaltningens arbete och vilka lärdomar och erfarenheter de har fått under arbetets gång.

Värme från nya datacenter återanvänds i Stockholms fjärrvärmenät

Här är ett par av de platser i Kista som Stockholm Data Park förbereder för nya datacenter. Bakom Stockholm Data Park står Stockholms stad, Fortum Värme, Invest Stockholm, Stokab och Ellevio. (Klicka för större bild)

Överskottsvärmen från ett enda datacenter räcker för att förse över 20 000 bostäder med uppvärmning. Idag släpper många datacenter bara ut värmen utan återanvändning.

I Stockholms Data Parks koncept för gröna datacenter används överskottsvärmen istället i Stockholms fjärrvärmenät. I datacenterbranschen är intresset för det gröna upplägget stort.

– Det finns ett växande intresse för Stockholm Data Parks gröna koncept. Vi är väldigt bra positionerade, säger Torbjörn Bengtsson, ansvarig för Invest Stockholms ICT-arbete och en av dom som jobbar med att ansluta datacenter till det gröna Stockholm Data Park-konceptet.

Besluten att etablera nya datacenter i Stockholms stad och övriga Stockholmsregionen har kommit tätt under våren. Härom veckan blev det klart att Amazon Web Services valt Stockholm som sin datacenterregion för

Torbjörn Bengtsson

norra Europa. Tre nya datacenter etableras i regionen – Eskilstuna, Katrineholm och Västerås.

Månaden innan meddelade datacenterföretaget Interxion att de investerar 300 miljoner kronor i ytterligare ett nytt datacenter i Kista. Sedan tidigare har företaget fyra datahallar på samma plats.

Stockholmsregionen är högintressant för många av de it-jättar som ser sig om efter lämpliga platser för att bygga nya datacenter. Det handlar inte bara om fördelarna med att etablera sig i en stor teknik-hub som Stockholm nära många av kunderna. Det handlar ännu mer om hållbar och grön drift av datacenter samt elprisnivåer. Det är faktorer som idag väger allt tyngre i vågskålen för datacenterföretagen när etableringsbesluten ska tas.

Och det är områden där sitter Stockholm med riktigt starka kort på hand.

Datacentren slukar stora mängder el. Sverige har en stor andel grön el och samtidigt de lägsta elkostnaderna inom hela EU för storförbrukare som datacenter. Efter en lagändring för ett knappt år sedan fick datacenter i Sverige dessutom lika låg elskatt som tillverkande industri. För datacenter i Stockholm innebar ändringen att elskatten i ett enda slag sänktes från 29 öre per kilowattimme till 0,5 öre.

Elektroniken i datacentren producerar också mycket stora mängder överskottsvärme, som idag i många fall bara släpps ut i luften utan att återanvändas. Nu har Stockholm Data Park utvecklat ett koncept där nya datacenter som etablerar sig i Stockholm istället kan sälja överskottsvärmen till Fortum Värmes fjärrvärmenät. Bakom Stockholm Data Park-initiativet står Stockholms stad, Invest Stockholm, Fortum Värme, Ellevio och Stockholms stads fiberbolag Stokab.

–  Ett datacenter på 10 megawatt kan värma motsvarande 20 000 normallägenheter i Sverige. Det klart att det är mycket bättre om vi kan ta hand om värmen som alstras och använda den för att värma upp staden. Men det krävs ett stort fjärrvärmenät och stort fjärrkylenät för att kunna genomföra ett sådant här koncept. Det har Stockholm. Här finns världens största fjärrkylenät och ett av de största fjärrvärmenäten. Och här finns betalningsvilja för värmeenergi från datacenter, säger Torbjörn Bengtsson.

Det nya datacenter som telekombolaget Ericsson just nu bygger i Rosersberg söder om Arlanda kommer att kunna försörja cirka 22 000 lägenheter med uppvärmning via fjärrvärmenätet, förklarar Torbjörn Bengtsson.

Stockholm Data Park har tagit fram ett flertal markbitar i Stockholms stad och övriga regionen där allt som ett nytt grönt datacenter behöver redan finns färdigt från start. I Kista finns flera datacentertomter förberedda med färdiga anslutningar till Fortums Värmes fjärrvärmenät och fjärrkylenät. Dessutom och finns anslutningar för robust eldistribution, dimensionerade att klara datacentrens massiva elbehov och färdiga svartfiberanslutningar från Stokab.

– Med Stokabs väl utbyggda fibernät är det enkelt för datahallsaktörer att nå sina kunder. Samtidigt har fibernätet gjort Stockholm attraktivt för ICT-företag, säger Staffan

Staffan Ingvarsson

Ingvarsson, VD på Stokab.

Nästa år tillkommer sannolikt ytterligare ”datacenterförberedda markbitar, bland annat en markbit för ett större datacenter i anslutning till Fortum Värmes fjärrvärmeanläggning i närheten av Arlanda. Dessutom har Fortum en markbit utmed Tyresövägen vid Skarpnäck som man hoppas kunna öppna för gröna datacenter under nästa år.

– Det är vad som förbereds i ett första läge. Sedan kan vi förhoppningsvis addera nya ytterligare datacentersajter allteftersom de behövs, säger Torbjörn Bengtsson.

I dagsläget finns runt 30 datacenter av olika storlek som är uppknutna till fjärrvärmenätet.

 

Därför zoomar datacenterföretagen in på Stockholm

1) Grön och energieffektiv drift blir allt viktigare faktorer i nya datacenteretableringar.

2) Norden har mycket stor andel grön el jämfört med övriga världen.

3) Sverige har låg elskatt och EU:s lägsta totala elkostnader för datacenter.

4) Stockholm har det mest utvecklade konceptet för nya datacenter som vill satsa på grön drift och sälja sin överskottsvärme till fjärrvärmenät. För datacenter i Stockholm sänktes elskatten vid årsskiftet i ett slag från 29 öre per kilowattimme till 0,5 öre.