Alla bilder från Stadshushacket i Blå hallen

Här är alla bilder från Stadshushacket i Blå Hallen. Mer än 400 femteklassare från hela Stockholms stad kom för att testa att koda tillsammans med professionella programmerare. Stadhushacket arrangeras Kodcentrum och Stockholms stad. (Klicka för större bilder)

Läs mer om vad som hände på Stadshushacket här.

Fotograf samtliga bilder: Kristina Sahlén

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

Hundratals femteklassare testade programmering i Blå hallen

Stefan Rana och Linnéa Ebbeskog från Slättgårdsskolan, två av femteklassarna som deltog i Stadshushacket. (Foto: Kristina Sahlén)

Flera hundra femteklassare och deras lärare från hela Stockholms stad kom till Stadshushacket i Blå hallen igår för testa programmering.

De fick hjälp av ett stort antal professionella programmerare som ställt upp som volontärer. De fick även goda råd på vägen av Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård – och den populära youtubern Vlad Reiser.

Se bildspel från Stadshushacket

Redan en timme innan Stadshushacket skulle börja ringlade sig köerna av femteklassare långa utanför Blå hallen i Stockholms stadshus. En femteklass från varje stadsdel i Stockholms stad hade bjudits in för att delta i programmeringsevenemanget, som arrangeras av Stockholms stad och Kodcentrum.

Syftet är att ge skolbarnen en möjlighet att utforska programmeringens möjligheter tillsammans med professionellt verksamma programmerare.

– Programmering handlar om att stärka alla elevers självförtroende inför den digitala utvecklingen. Att förstå hur man påverkas av vårt digitaliserade samhälle är en demokratifråga och på Stadshushacket kan vi bidra till det på kul och lustfyllt sätt, säger Olle Burell, skolborgarråd i Stockholm.

Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård kallade i sitt öppningstal inför de församlade femteklassarna och deras lärare Stadshushacket för ett historiskt avstamp för Stockholm.

– Vi vet alla att programmerare är en stor och väldigt viktig yrkesgrupp här i Stockholm, sade hon.

Temat för hela Stadshushacket var superhjältar. Alla programmerarna som ställt som upp som volontärer var utklädda till superhjältar med glänsande mantlar. Och uppgiften för femteklassarna var att programmera en egen superhjälte med hjälp av programmeringsspråket Scratch.

Stefan Rana och Linnéa Ebbeskog från Slättgårdsskolan arbetar flyhänt tillsammans vid datorn för att lösa uppgiften.

– Vi har arbetat med Scratch tidigare i vår skola, berättar Linnéa.

I en paus dyker plötsligt den populära youtubern Vlad Reiser upp i Blå hallen för att prata programmering med femteklassarna.

– Att koda är superviktigt. Gör ert allra bästa och se till att er kod blir nice, säger han innan stormas av hundratals jublande femteklassare med selfiekamerorna i högsta hugg.

Skolköket och frånvarosystemet kopplas ihop – Globala gymnasiet först ut med att testa nytt måltidsoptimeringssystem

Sandra Rådberg och David Liebe på Globala gymnasiet.

Skolorna kan göra betydande ekonomiska och miljömässiga vinster genom att ge skolköken exaktare underlag för hur många portioner som ska lagas till lunchen. 

Globala gymnasiet på Södermalm är först ut med att testa ett nytt måltidsoptimeringssystem där de senaste uppgifterna från skolans system för frånvarorapportering blir tillgängliga för skolkökspersonalen redan tidigt på morgonen.

Hur många portioner med skollunch ska vi göra idag? Den frågan ställer man sig i många skolkök varje dag. Att hitta fram till den exakta siffran är inte alltid lätt. Men en viktig nyckel till att kunna producera ett så exakt antal portioner som möjligt finns i skolornas frånvarorapporteringssystem där all sjukfrånvaro registreras.

Nu är den första utvärderingsrapport klar efter pilottestet av ett nytt måltidsoptimeringssystem på Globala gymnasiet. Pilottestet drivs av Stockholms stad avdelning för digital utveckling i samarbete med gymnasieavdelningen. Syftet är att bedöma om måltidsoptimeringssystemet kan vara en modell för breddinförande i stadens skolor.

Utvärderingsrapporten visar att Stockholms stads skolor kan göra betydande ekonomiska och miljömässiga vinster genom en effektiviserad användning av sina frånvarorapporteringssystem i beräkningen av antalet skollunchportioner, pengar som istället kan läggas på exempelvis ytterligare råvaruinköp. En minskad överproduktion skulle också innebära ett minskat miljöavtryck motsvarande 850 ton CO2-utsläpp årligen, enligt rapporten.

Det enda som behövs är en bra koppling mellan skolornas frånvarorapporteringssystem och skolköken som gör det enklare att beräkna hur många skollunchportioner som ska lagas.

Globala gymnasiet testade måltidsoptimeringssystemet i december förra året. It-delen i systemet är enkel och okomplicerad att införa. Den enskilt viktigaste åtgärden i måltidsoptimeringen har inget med it att göra överhuvudtaget. Det handlar istället om att tidigarelägga frånvarorapporteringen för att göra informationen mer användbar för skolkökspersonalen som när de förbereder dagens skollunch.

I samband med testerna beslutade skolan att alla som blivit sjuka och stannat hemma måste sjukanmäla sig senast klockan halv nio på morgonen. På Globala gymnasiet hade man tidigare kunnat sjukanmäla sig under hela förmiddagen. Med ens blev informationen i frånvarorapporteringssystemet mycket mer användbar för skolkökspersonalen när de beräknade hur många lunchportioner som skulle serveras senare under dagen.

Omläggningen gick smärtfritt, men krävde en del förberedelser och informationsinsatser till eleverna, berättar Sandra Rådberg, administrativ gruppchef på Globala gymnasiet.

– Vi var tydliga med att omläggningen var en viktig del i skolans miljöarbete.

Globala gymnasiet ligger långt fram när det gäller miljö- och hållbarhetsfrågor. Skolan serverar exempelvis enbart vegetariska skolluncher. Och även innan testet med måltidsoptimering slängdes väldigt lite mat på skolan. Om man lagar för många portioner tas maten alltid omhand på ett sätt så att den användas i andra maträtter senare, berättar kökschefen David Liebe.

– Den största fördelen med den tidigarelagda frånvarorapporteringen för vår del är att vi inte längre behöver lägga lika mycket tid på att förbereda luncher till elever med specialkost eftersom vi redan på morgonen kan se vilka elever som borta, säger han.

I system måltidsoptimering ingår också att skolan får en detaljerad veckostatistik på vad det minskade matsvinnet innebär miljömässigt och ekonomiskt, en funktion som Sandra Rådberg anser varit till stor nytta.

– Det gjorde att vi fick konkreta siffror på det miljöarbete som vi gör på skolan, säger hon.