Aktuellt

2017

januari

Open Stockholm Award-finalisterna: Här är kvartersnäten som lägger grunden för mer kommunikation mellan grannar

Berlinföretaget Mesh:ine vill stimulera kommunikation mellan grannar i Stockholm med hjälp av speciella kvartersnät. Det krävs varken mobildata-abonnemang eller ens tillgång till internet för att vara med och kommunicera över näten. Det enda som behövs är en vanlig mobil.

Mesh:ine står bakom ett av finalbidragen i årets Open Stockholm Award, tävlingen där utvecklare från hela världen deltar med lösningar till nya digitala tjänster för stockholmare med hjälp av öppen data från Stockholms stads dataportal Open Stockholm. Det tyska företaget, baserat i Berlin, har specialiserat sig på kommunikationstjänster uppbyggda i så kallade mesh-nät. Kvartersnäten i deras finalbidrag – som också heter Mesh:ine – är uppbyggda med mesh-teknik.

Jan Lachenmayer, Mech:ine

Mesh-nät är nät helt utan centrum. Det finns ingen mobilbasstation, trådlös internetrouter eller central server överhuvudtaget som de uppkopplade mobilerna i Mesh:ines kvartersnät kommunicerar genom. För att förstå hur näten fungerar, tänk dig följande exempel:

Du står ute på gatan med din mobil och lite längre bort på gatan närmar sig en kamrat som du skickar ett textmeddelande till. I vanliga fall skulle meddelandet först gå till närmaste mobilbasstation och sedan vidare till en central server för den meddelandetjänst du använder, innan meddelandet studsar tillbaka till basstationen och vidare till kamratens mobil. I ett mesh-nät skickas textmeddelandet istället direkt till kamratens mobil så fort ni är tillräckligt nära för att mobilerna ska kunna direktuppkoppla till varandra med wifi eller bluetooth. I nästa steg kan man tänka sig att en tredje person ännu längre bort på gatan också direktuppkopplar till kamratens mobil. Och till sist kanske det har bildats en så lång kedja av direktuppkopplade mobiler att de tillsammans bildar ett mesh-nät som täcker flera kvarter eller en hel stadsdel.

Alla mobiler kan kommunicera med alla andra uppkopplade enheter i mesh-nätet. Mesh-nät har stora demokratiska fördelar om man vill bygga exempelvis kvartersnät där alla kan vara delaktiga på lika villkor, menar Jan Lachenmayer på Mesh:ine.

– Först och främst är du inte beroende av att ha tillgång till mobildataabonnemang för att kommunicera i ett sådant här nät, något kanske inte alla har råd med. Du behöver inte ens ha ett internetabonnemang för att kunna vara delaktig, säger han.

Han ser även andra fördelar med att använda nättekniken i kvartersnäten:

– Mesh-nätet ger dig också en väldigt tydlig bild av vilka personer som finns närmast din egen position. I utomhusmiljöer kan du åstadkomma detta även med mobilens gps.  Men med mesh-nät får du en väldigt god positionering av personerna runt  omkring dig även i inomhusmiljöer, säger Jan Lachenmayer.

Mesh:ine-tjänsten används via en mobilapp där man dels kan direktkommunicera med sina grannar, dels använda en rad tjänster kopplade till appen. Det handlar om allt från lokala nyhetsflöden, myndighetsinformation som berör det egna bostadsområdet, anslagstavlor och annat.

– Tanken är att kommunikationen som den tjänsten uppmuntrar till ska bidra till att bygga starkare band mellan människor med olika bakgrund som bor i samma kvarter eller område, förklarar Jan Lachenmayer.

 

Exempel på öppen data användas i Mesh:ne: Kartadata och 3D-kartor, data om trafikstörningar, platsannonser, data om bullernivåer, data om öppettider för kommunal service och evenemangskalendrar.

Läs om andra finalbidrag i årets Open Stockholm Award:

* Stockholm City App Store –  Håkan Lidbo, Karin Eller och Max Björverud

* Cityfeed – Thundermaps, Mike Steere, m.fl

* Open Air – Marc Andersson, Joakim Larsson och Sami Ahlfors

* Stockholm Garden – Marius Koppeng, Misbah Uddin, Emil Pedersen och Nasir Uddin

* Sun4You – Joachim Lindborg

* Asthma Watch – Peter Rosengren

* Foonenergy – Gaurav Rathee

* DigitArch – Santo Fiore Bettina

* The Pulse of Stockholm – Philike Horton

* Smartline – Martin Voorma

Open Stockholm Award-finalisterna: Så kan Stockholm få en egen appstore

Flertalet finalbidrag i Open Stockholm Award har utvecklat en ny app med hjälp av öppna data. Men Stockholm City App Store går en annan väg. Här handlar det istället om att distribuera och finansiera öppen data-apparna till stockholmarnas mobiler på ett nytt sätt.

Nu på onsdag är det dags. Då avgörs den stora slutfinalen i Open Stockholm Award, tävlingen där utvecklare från hela världen deltar med lösningar till nya digitala tjänster för stockholmarna med innehåll av öppen data från Stockholms stads dataportal Open Stockholm.

Ett av de tolv finalbidrag som då ställer sig på startlinjen är Stockholm City App Store som är utvecklat av kulturentreprenören Håkan Lidbo, projektledaren Karin Eller och utvecklaren Max Björverud på företaget Responcity.

Till skillnad från flertalet av sina konkurrenter kommer de inte till finalen med en ny app. Deras bidrag siktar istället in sig på hur man tar utveckling och användning av nya öppen data-appar till nästa nivå i Stockholm.

Stockholm City App Store består av två huvuddelar:

* En egen portal eller appstore för Stockholmsappar som använder öppen data.

* En ny finansieringsmodell för utvecklingen av nya appar som använder sig av Stockholms stads öppna data. Med alla Stockholmsappar på en egen plattform blir det lättare för användarna att hitta – och upptäcka helt nya – digitala tjänster baserade på stadens öppna data. Portalen kan sortera apparna efter ämnesområden eller position, exempelvis den egna stadsdelen.

Men själva kärnan i Stockholm City App Store är finansieringsmodellen för utvecklingen av de Stockholmsappar som finns på portalen.

För apputvecklarnas del är en finansieringsmodell som skiljer sig radikalt från vad de är vana vid från exempelvis Apples Appstore. Där tar Apple in betalningen för utvecklarnas appar och behåller en avsevärd andel av pengarna innan återstoden skickas vidare till utvecklarna.

I Stockholm City App Stores koncept är alla öppen data-appar på portalen alltid gratis att ladda ner och använda. Apputvecklarna får istället ett litet fast belopp av Stockholms stad varje gång deras öppen data-app laddas ner av stockholmarna.

– Modellen är alltså att Stockholms stad istället för att upphandla appar för olika funktioner avsätter pengar som delas ut dynamiskt till utvecklarna, förklarar Håkan Lidbo i ett mejl till Smartsthlm.

Finansieringsmodellen gör att utvecklarna motiveras att alltid marknadsföra och kontinuerligt produktutveckla sina appar efter ändrade användarbehov.

För Stockholms stad innebär modellen att man får ut fler ändamålsenliga appar baserade på öppen data till stockholmarna, samtidigt som man slipper komplicerade upphandlingar av apputvecklingstjänster, menar Håkan Lidbo.

Förutom betalning per nedladdning kan man också tänka sig en modell där man loggar hur länge olika appar används och för att utvecklarna ska få betalt efter användningstid.

Finansieringsmodellen öppnar också för staden att ekonomiskt premiera appar som exempelvis främjar hållbarhet. Håkan Lidbo säger att staden även bör kunna premiera utvecklare ekonomiskt om deras appar kan leverera extra värdefull metadata tillbaka till Stockholms stad.

Metadata om exempelvis trafikströmmar och liknande kan användas för framtida samhällsplanering och underbyggda politiska beslut, framhåller Håkan Lidbo.

Läs om andra finalbidrag i årets Open Stockholm Award:

* Cityfeed – Thundermaps

* Open Air – Marc Andersson, Joakim Larsson och Sami Ahlfors

* Stockholm Garden – Marius Koppeng, Misbah Uddin, Emil Pedersen och Nasir Uddin

* Sun4You – Joachim Lindborg

* Asthma Watch – Peter Rosengren

* Foonenergy – Gaurav Rathee

* DigitArch – Santo Fiore Bettina

* The Pulse of Stockholm – Philike Horton

* Smartline – Martin Voorma

Open Stockholm Award-finalisterna: Cityfeed – myndighetsinformation exakt när man behöver den

Pushnotiser i mobilen om allt från trafikstockningar och bränder till nya detaljplaner och bostadsannonser. Grundtanken i Cityfeed är att du via en enda mobilapp ska få koll på allt som händer i precis det område där du för tillfället befinner dig.

– Du kan tänka dig Cityfeed lite som en slags nyhetstjänst fast med geografiskt anpassad myndighetsinformation från Stockholms stad, SMHI, polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, med flera, säger Mike Steere, på företaget Thundermaps som ligger bakom appidén.

Cityfeed är ett av finalbidragen i årets Open Stockholm Award, tävlingen där utvecklare från hela världen deltar med lösningar till nya digitala tjänster för stockholmare med hjälp av öppen data från Stockholms stads dataportal Open Stockholm.

Mike Steere på Thundermaps

Pushnotifieringarna i Cityfeed-appen är till allra största del myndighetsinformation. Det är viktigt att den alltid upplevs som relevant i det ögonblick som den dyker upp i användarens mobil, säger Mike Steere.

Fokus ligger därför på information som antingen direkt kan påverka användarens säkerhet, resväg till jobbet eller som kan påverka just den stadsdel där han eller hon bor.

– Den övergripande idén är att presentera myndighetsinformation och även öppen data på ett sätt som gör den omedelbart relevant i användarens vardagsliv, säger Mike Steere.

– Tanken är också är att du genom notifieringarna ska få en känsla för vad som händer i din närhet, just på den plats där du för tillfället befinner dig. Saker som händer men som du inte ser fysiskt när du passerar, tillägger han.

Ett typexempel skulle kunna vara att användaren precis när han eller hon passerar ett visst kvarter i sin stadsdel får en pushnotis om att ett nytt detaljplaneförslag precis gått ut på samråd just där.

–  Du skulle även kunna få en notifering om det kommer en ny bostadsannons för just det kvarteret. När det gäller detaljplaner kan Cityfeed också hantera synpunkter från allmänheten. Så appen skulle kunna spela en roll i samrådsprocssen också, säger Mike Steere.

Thundermaps, som har kontor i flera länder, har fått stöd av EU:s innovationsprojekt Horizon 2000 för att utveckla en pilot av sin Cityfeed-tjänst. Företaget samlar redan idag in öppen data från bland andra MSB, SMHI och Trafikverket, berättar Mike Steere.

Läs om andra finalbidrag i årets Open Stockholm Award:

* Open Air – Marc Andersson, Joakim Larsson och Sami Ahlfors

* Stockholm Garden – Marius Koppeng, Misbah Uddin, Emil Pedersen och Nasir Uddin

* Sun4You – Joachim Lindborg

* Asthma Watch – Peter Rosengren

* Foonenergy – Gaurav Rathee

* DigitArch – Santo Fiore Bettina

* The Pulse of Stockholm – Philike Horton

* Smartline – Martin Voorma

Fokusgrupper diskuterar nytt digitalt verktyg för att öka ungdomars inflytande

Hur vill unga vara med och påverka utvecklingen i Stockholms stad? Det ska ett nystartat projekt bland ungdomar i Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö ta reda på. Slutresultatet kan bli en app eller ett digitalt verktyg i sociala medier för att underlätta ungdomars medborgarinflytande. 

För de flesta unga är mobilen den främsta kommunikationskanalen. Så varför inte även använda mobilen som ett verktyg för att öka ungdomars lokala inflytande.

Fokusgruppen i Midsommarkransen

Nu har stadsdelsförvaltningarna i Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen dragit igång ett projekt för att undersöka hur ungdomar själva vill vara med att påverka lokalsamhället och hur ett digitalt verktyg för detta borde se ut.

Projektet finansieras av Stockholms stads program för digital förnyelse.

I ett första steg har sju fokusgrupper dragits igång där högstadie- och gymnasieungdomar diskuterar hur de vill vara med och påverka. De utvärderar också för- och nackdelar med ett antal befintliga ungdomsdemokratiappar som tagits fram i andra kommuner.

Kanilla Kåsarini, medborgarkontoret i Älvsjö  och Peter Kreitz, demokratisamordnare i Hägersten-Liljeholmen arbetar med projektet. Just den här eftermiddagen är de på väg till det andra mötet med en av fokusgrupperna på Midsommarkransens gymnasium.

– Vid den första träffen diskuterade vi inflytandefrågor och hur ungdomar vill vara med och påverka. Den här gången ska vi testa några appar för ungdomsinflytande som används i andra kommuner, berättar Peter Kreitz.

E-förslag i appen Speak Up

Vendela Södergren-Arleij och Jalal Revend, går båda på Midsommarkransens gymnasium och deltar i skolans fokusgrupp. I varsin Ipad testar de som bäst flera olika inflytandeappar för unga, bland annat Speak Up från Haninge och Ung i Ale.

Betygen blir lite blandade, både plus och minus. Jalal tycker designen i en av apparna känns en liten aning barnslig. Vendela skulle önska sig ett lite större inslag av dialog i en annan av apparna.

–  Skolorna skulle kunna hjälpa till att marknadsföra den här typen av inflytandeappar så att fler ungdomar hittar fram till dem, säger Vendela Södergren-Arleij.

– Men, tillägger Vendela,  det är inte säkert att just appar alltid är den bästa plattformen för att nå ut till ungdomar med en sådan här tjänst.  Många kanske hellre följer lokala samhällsfrågor i sitt vanliga Instagramflöde.

Det behöver projektet fundera mer på, menar Vendela och Jalal.

Än så länge befinner sig projektet i en inledande fas. Men förhoppningen är att arbetet i slutänden ska leda fram ett medinflytandeverktyg skräddarsytt efter stockholmsungdomars önskemål och behov.

– Får vi till det här på bra sätt så finns det helt klart stor en efterfrågan från ungdomarnas sida. De vill vara med och påverka, säger Peter Kreitz.

Mer om Stockholms stads program för digital förnyelse:

Programmet för digital förnyelse finansierar satsningar på verksamhetsutveckling med hjälp av it. För närvarande ingår ett åttiotal projekt i programmet.

Stadens förvaltningar kan ansöka om medel från programmet för att digitalisera sin verksamhet till nytta för medborgare, företagare och besökare.

Läs om fler projekt som finansieras av programmet för digital förnyelse:

* Kolla krogarnas livsmedelshantering i ny mobilapp

* Stockholmskällans nya design – allt byggt för mobilitet

* Här är projektet som öppnar Stockholms miljödata för fler

Open Stockholm Award-finalisterna: Open Air – ett nytt sätt att uppleva Stockholm

Marc Andersson, Joakim Larsson och Sami Ahlfors på digitalbyrån Champs & Chimps som utvecklat Open Air.

Stockholm bubblar av små och superlokala utomhusevenemang som få känner till. Utvecklarna bakom Open Stockholm Award-finalisten Open Air vill öppna stadens alla spännande småevenemang för en bredare krets.

Tjänsten skapar också nya möjligheter för turister och besökare att uppleva Stockholm på ett annorlunda sätt.

Det lilla sällskapet Midnattsdoppet som träffas vid midnatt en gång i veckan och nattbadar. Eller de lokala banden som fixar en spontankonsert i parken. Och naturvandrarna som går ut i skogen för att studera olika mossarter.

Allt är exempel på Open Air-evenemang, ett samlingsnamn för alla de lokala och ofta spontana utomhusaktiviteter som arrangeras i Stockholm och andra storstäder.

– Open Air kan handla om allt från spontana utomhusfestivaler till att man går ut och vinterbadar eller gör yoga tillsammans. Man träffas på öppna ytor i städerna för att umgås och göra roliga saker under bar himmel. Det är det som är det gemensamma för alla Open Air-aktiviteter, säger Marc Andersson, utvecklare på digitalbyrån Champs and Chimps.

Tillsammans med kollegorna Joakim Larsson och Sami Ahlfors har han skapat den digitala tjänsten Open Air, ett av finalbidragen i årets upplaga av Open Stockholm Award. I tävlingen deltar utvecklare från hela världen med lösningar till nya digitala tjänster för stockholmarna med innehåll av öppen data från Stockholms stads dataportal Open Stockholm.

– Vi älskar utomhusaktiviteter själva och jag brukar vara med på rätt många Open Air-aktiviteter. Syftet med vår tjänst Open Air är att föra ut kunskapen om alla dessa utomhusaktiviteter som pågår i Stockholm till en bredare allmänhet och även turister som kanske vill uppleva Stockholm på ett annorlunda sätt, berättar Marc Andersson.

Idag är problemet att en stor del av Open Air-evenemangen är små och ofta bara kända inom en väldigt begränsad krets. En del evenemang arrangeras spontant, andra är lokala till sin karaktär. Aktiviteterna annonseras kanske bara i någon liten Facebookgrupp som få följer.

– Den här typen Open Air-aktiviteter får inte den plats som de skulle behöva i den digitala världen. De behöver en bättre plattform för att nå ut, för vi tror att det finns ett jättestort intresse hos många stockholmare att komma ut och göra något utomhus, säger Marc Andersson.

Open Air-appen är designad för att det både ska gå lätt att hitta Open Air-evenemang i närheten av den egna positionen och att det ska gå lika lätt för lokala småarrangörer att lägga in evenemang i tjänsten.

Tjänsten har också en funktion där arrangörer direkt i appen enkelt kan ansöka om de tillstånd som krävs för vissa typer av utomhusevenemang, berättar Marc Andersson.

Läs om andra finalbidrag i årets Open Stockholm Award:

* Stockholm Garden – Marius Koppeng, Misbah Uddin, Emil Pedersen och Nasir Uddin

* Sun4You – Joachim Lindborg

* Asthma Watch – Peter Rosengren

* Foonenergy – Gaurav Rathee

* DigitArch – Santo Fiore Bettina

* The Pulse of Stockholm – Philike Horton

* Smartline – Martin Voorma

Open Stockholm Award-finalisterna: Så vill Stockholm Garden-utvecklarna frigöra fler odlingsytor

Appen Stockholm Garden vill göra det lättare för fler att få tillgång till en liten jordplätt att odla på. Appen kopplar samman odlingsintresserade stockholmare med personer som kan tänka sig att hyra ut en bit av den egna odlingslotten eller villatomten.

– Appen öppnar för att enkelt hitta platser att odla på, men också för att möta nya människor med samma intresse. Den sociala aspekten är väldigt viktig, säger Marius Koppang, en av medlemmarna i teamet som utvecklat Stockholm Garden.

Stockholm Garden är ett av finalbidragen i Open Stockholm Award, tävlingen där utvecklare från hela världen deltar med lösningar till nya digitala tjänster för stockholmarna med innehåll av öppen data från Stockholms stads dataportal Open Stockholm.

Marius Koppeng

Idén till Stockholm Garden värktes fram under en enda mycket intensiv dag på Open Stockholm Hack på Openlab i höstas, berättar Marius Koppang.

Varken han eller någon av de andra i teamet – Misbah Uddin, Emil Pedersen och Nasir Uddin – hade ens träffat varandra tidigare när de under de tidiga morgontimmarna klev in på Open Lab för att delta i hackathonet.

Än mindre visste de vad för typ av tjänst de skulle utveckla under den enda dag hacket pågick.

Men när de på kvällen klev ut genom dörrarna igen hade de blivit vänner – och tillsammans tagit fram en app som de alla på trodde stenhårt på – Stockholm Garden.

– Ja, resultatet av vårt arbete tillsammans under denna enda dag blev konceptet för appen. Därefter har vi naturligtvis finslipat och vidareutvecklat, säger Marius Koppang.

Se teamets egen videopresentation av Stockholm Garden.

* Hur kom ni fram till just idén med en app för att dela odlingar.

– Det gick väldigt snabbt eftersom samtliga i gruppen visade sig vara intresserade av odling på hemmaplan.

Videolänk – http://korturl.com/rti945

Först tänkte de sig en slags bildbaserad Instagramliknande tjänst för hemmaodlare.

– Men sedan bestämde vi oss för att byta perspektiv och istället ta fram en tjänst för människor som vill odla men saknar egna odlingsytor, berättar Marius Koppang.

Syftet med Stockholm Garden är att föra samman människor som vill odla med personer som exempelvis har stora trädgårdar eller odlingslotter som de inte använder fullt ut och kan tänka sig att hyra ut en bit av.

– Det kan ju exempelvis handla om äldre människor med stora trädgårdar som de kanske inte längre orkar sköta själva.

Via appen kan de hyra ut en del av trädgården eller odlingslotten till odlings- och trädgårdsintresserade stockholmare.

– Samtidigt kan de som hyr ut både få hjälp och sällskap i sina trädgårdar, säger Marius Koppang.

* Kommer du själv att använda Stockholm Garden-appen för att hitta en plats att odla på?

– Ja, definitivt. Både för mitt odlingsintresse och för att jag som nyinflyttad till Stockholm skulle se det som enkelt och väldigt trevligt sätt att lära känna andra med samma intresse, säger Marius Koppang.

Så används öppen data i Stockholm Garden:

– I första steget använder vi Stockholms kartdata och väderdata från SMHI. Vi har också kollat på den biotopdata som Stockholms stad tillhandahåller. Men vi är inte helt säkra ännu hur vi tar in den i appen på ett sätt som skapar värde för användaren. Det är något vi fortfarande diskuterar, berättar Marius Koppang.

Läs om andra finalbidrag i årets Open Stockholm Award:

* Sun4You – Joachim Lindborg

* Asthma Watch – Peter Rosengren

* Foonenergy – Gaurav Rathee

* DigitArch – Santo Fiore Bettina

* Philike Horton – The Pulse of Stockholm

* Smartline – Martin Voorma

Här är projektet som öppnar Stockholms miljödata för fler

(Här testar miljöförvaltningen livsmedelsinspektioner som öppen data)

Målet med miljödataprojektet är att fler ska kunna dra nytta av all den miljödata som miljöförvaltningen samlar in. Såväl stadens övriga förvaltningar som allmänheten och utvecklare som bygger nya tjänster med hjälp av öppen data.

Klimatstatistik, luftföroreningar i city, mätningar av marknära ozon, vattenkvalitetsmätningar, bullervärden och data från livsmedelsinspektioner på Stockholms krogar. Miljöförvaltningen samlar in och bearbetar mycket stora mängder data om Stockholms miljö.

Anja Arnerdal på miljöförvaltningen leder miljödataprojektet som ska se till att göra all denna miljödata tillgänglig för fler.

– Jag har en lång lista med datatyper som vi vill göra tillgänglig, säger hon.

Miljödataprojektet ingår i den specialsatsning på verksamhetsutveckling med hjälp av IT som finansieras genom Stockholms stads program för digital förnyelse. För närvarande ingår ett åttiotal olika projekt i programmet.

Arbetet i miljödataprojektet handlar inte bara om att tillgängliggöra miljöförvaltningens miljödata för fler. Det handlar också om att anpassa datan så att den blir begriplig och användbar för fler grupper av användare även utanför miljöförvaltningen, betonar Anja Arnerdal.

(Miljödata om kväve i grundvatten)

På Stockholms stads intranät finns redan idag Miljödataportalen där miljöförvaltningen gjort en stor mängd olika miljödata tillgängliga för andra förvaltningar och bolag. Det fortsatta arbetet med den interna miljödataportalen kommer till stor del att handla om att ytterligare anpassa och skräddarsy datainnehållet för olika användargruppers behov inom staden.

Men miljödataprojektet har siktet inställt på fler nya användargrupper. Stockholms miljödata ska också specialanpassas för att passa allmänhetens behov – och alla de utvecklare som använder sig av öppen data.

För stockholmarna planeras en anpassad version av miljödataportalen som ska kunna nås från stockholm.se och kombineras med miljöfakta som redan finns tillgänglig på miljöbarometern.stockholm.se.

För användare av öppen data kommer miljödataprojektet innebära att ett flertal nya datatyper blir tillgängliga på stadens öppen data-portal Open Stockholm. På sikt är målet att i princip all miljödata som med hänsyn till lagar och regelverk kan bli öppna data också ska tillgängliggöras, berättar Anja Arnerdal.

En ny datatyp där betatester redan inletts på Open Stockholm är öppen data från de livsmedelsinspektioner som miljöförvaltningen genomför på Stockholms restauranger. Data om restauranginspektionerna hämtas från miljöförvaltningens ärendehanteringssystem Ecos och uppdateras dagligen på Open Stockholm.

Ett annat spännande öppet data-exempel från miljöförvaltningen erbjuder ett ännu tätare uppdateringsintervall. Det handlar om mätningar av partikelhalter i stockholmsluften som uppdateras en gång i timmen. I Stockholms city finns fyra sådana mätstationer (Hornsgatan, Sveavägen, Norrlandsgatan och Torkel Knutssonsgatan).

Mätdatat nås via Naturvårdsverkets dataportal där det presenteras tillsammans med liknande mätningar från flera andra städer.